Det här är en text från SvD Ledare. Ledarredaktionen är partipolitiskt oavhängig med beteckningen obunden moderat.
Putin har misslyckats att nå sina strategiska mål efter snart fem års krig. Ukraina försvarar sig och utgör en viktig del av Europas försvar. De europeiska Natomedlemmarna håller ihop, stödjer Ukraina och rustar upp. Nato har utökats med Finland och försvarsindustriellt starka Sverige. Ryssland har tappat sin ställning som stödnation för terrorister och har svårigheter att försvara sig.
Kriget utvecklas ”hegelianskt” med medel och motmedel, alltså med drönare, motmedel och nu med ballistiska attackrobotar som hotar Ukraina. Ukraina leder avseende drönarutvecklingen, medan ryssarna nu har ett övertag när det gäller ballistiska robotar. USA levererar inte fler sådana till Europa, efter det misslyckade kriget i Iran.
Den italienske strategen Guilo Douhet lanserade redan 1921 tesen att kriget avgörs genom kontroll av luften. Ukraina genomför ett framgångsrikt krig med drönare mot ryska raffinaderier, distributionspunkter, lager för militära ändamål och rent militära mål.
Det finns just nu bara ett system som klarar av att skjuta ner ballistiska robotar.
Ukraina sköt ner 70 procent av de ryska ballistiska robotarna som avfyrades mot landet i mars. I juli sjönk siffran till 20 procent och den 5 augusti hade de inga robotar kvar för att skjuta ner ryska ballistiska robotar. Putin och ryssarna producerar 2 000 till 3 000 mindre innovativa jetdrivna drönare samt 100 kryssnings- och ballistiska robotar i månaden.
Det finns just nu bara ett system som klarar av att skjuta ner ballistiska robotar, amerikanska Patriot. Det pågår utveckling av ett fransk-italienskt system, SAMP/T NG, men det är ännu inte helt klart. Europa har sannolikt 2 000–3 000 Patriot i lager. Storbritannien och Frankrike har andra system, som kompletterar. Zelenskyj och Ukraina behöver 300 Patriot för att avvärja ryska attacker av ballistiska robotar under vintern.
USA avfyrade 1 500 Patriot i mars mot iranska robotar. Det ska ha motsvarat två tredjedelar av vad USA hade, enligt tankesmedjan CSIS. USA lär nu ha 800 kvar. Det förväntas ta två till tre år för USA att bygga upp tillgången till nivån före kriget.
Slutsatsen för Europa bör vara att samla sina resurser med avseende på luftförsvaret i stället för att suboptimera och lagerhålla. Därefter definiera det strategiska behovet på två års sikt och omgående skicka överskottet till Ukraina. Hitta rimliga former för stöd till de länder som ställer upp. Parallellt bör man bygga upp ett gemensamt europeiskt luftförsvar på två till tre års sikt, baserat på europeiska system.
Patriot-systemet är leverensmässigt osäkert att investera i på medellång sikt. Det kan ta upp till åtta år för kunder att få leveranser av nya Patriot efter Iran-kriget – om USA då vill sälja. Europa bör därför skänka alla de robotar vi kan avvara och satsa långsiktigt på det fransk-italienska systemet som kan levereras tidigare och som Sverige redan köpt till fregatterna.
Och den gemensamma övergripande uppgiften är oförändrad: Ukraina behöver inte bara hjälp att klara vintern utan att vinna kriget. Med ekonomiskt stöd och drönare, motmedel, luftvärnssystem i flera lager, kryssningsrobotar samt underrättelsesystem.