Rival- och toppmöte, tv-studio, Magnus Wislander för radion (direkt från hummerfiske på den bohusländska kusten), Kurtagic/Wetterwik med visselpiporna, mästerskapsarena och närmare 2800 åskådare.
Det var Bundesligavibbar över ligapremiären i Kristianstad, eller i varje fall den danska ligan, när de regerande mästarna tog emot de tippade mästarna.
Matchen då?
Med tanke på att det var två ifrågasatta topplag som kört med öppna spjäll bakåt i cupen under ”försäsongen” fick vi se en bra, spännande och svängig handbollsmatch där försvarsspelet, till tränarnas stora glädje, steppades upp i båda lagen när en av de stora rivalerna i modern tid stod på andra sidan.
Det är faktiskt underligt att varken Kristianstad eller Hammarby hade lyckats sätta defensiven bättre med tanke på att samma tränare (Björn Sätherström var ju assisterande i IFK i fjol) fått jobba med i stort sett samma försvarsspelare (och förstamålvakter) som förra säsongen.
Så vände Hammarby före paus
Hayder Khadafji Lundbäck – det är så han heter nu – var den stora skillnaden i kväll. Kristianstadsmålvakten fick en fin start på matchen. När Linus Bergh gjorde sin första riktiga räddning efter en kvart (9-6) hade Khafadji Lundbäck redan stått för fem.
Det stod 11-7 efter knappt 17 minuter och Kristianstad såg ut att ha full kontroll på händelserna. Jag antecknade ”Skit i tabellen, Bajen är bäst ändå” i blocket med anledning av att Hammarby än en gång såg ut att inte palla trycket som guldfavorit.
Kanske lite tidigt med tanke på att man bara spelat en dryg kvart av en hel ligasäsong?
Det var det.
Bergh kom åt några bollar, Hammarby skiftade lite spelare i försvaret och började spelade 7-6 i andrafasen samtidigt som Kristianstad slarvade. Vips så hade Hammarby gjort 8-1.
I andra halvlek radade Khafadji Lundbäck upp räddningar när matchen stod och vägde medan Bergh mest fick plocka ut bollen ur nätet. Trots det dröjde det länge innan Patrik Fahlgren beordrade ett målvaktsbyte. Men Arvid Skoogs inhopp gjorde varken till eller från.
Han är en gåta
Trots att Khafadji Lundbäck hade dubbelt så många räddningar som Bajens två målvakter ihop (13-7) blev det bara en uddamålsseger för Kristianstad. Det kan tyckas rätt märkligt men kanske säger en del om varför Fahlgren var så nöjd med sitt lags försvarsspel i stort.
Elliot Stenmalm fick ett varmt mottagande av hemmapubliken när han presenterades i sin återkomst i Kristianstad Arena. Men roligare än så blev det inte den här kvällen för den forna supertalangen som är något av en gåta: ett mål på fem skott trots stort förtroende.
I Bajens anfallsspel handlade det mesta om Gustav Davidsson och Henrik Momats Norén när också Marcus Lennernäs hade en tuff kväll. Och då fick Oliver Wigmark knappt röra bollen ute på sin kant.
Även om det finns ett stort tålamod såväl i laget som i klubben och på stan med de två nya, 19-åriga islänningarna på vänster-/mittnio var det nog befriande i Kristianstadlägret att se Andri Erlingsson göra sin klart bästa match i den orangea tröjan direkt i ligapremiären. När William Höghielm gjorde 4-2 från linjen på Erlingssons inspel hade islänningen redan hunnit göra två mål. Han fyllde på med två mål och två assist i andra halvlek då han spelade nästan non stop framåt.
På tal om islänningar klev Einar Adalsteinsson fram i andra halvlek efter att sett ut att spela med handbromsen i under första halvlek. Vänsternian var vägvinnande framåt efter paus.
William Höghielm verkar ha hittat tillbaka till den form han var i när han kom i fjol, innan skadorna började spöka. Kan han spela på den här nivån har Kristianstad ett vapen på mittsex som något annat topplag knappt är i närheten av (med reservation för Arvid Andreassons utveckling i Alingsås i år).