Detta är en understreckare, en fördjupande essä, dagligen i SvD sedan 1918. Åsikter som uttrycks är skribentens egna.
Att just Québec skulle bli ett huvudtema på årets bokmässa bestämdes långt innan ett tariffkrig satte Kanada på nyhetskartan, och det pekar på den viktiga roll provinsen spelar såväl kulturellt som politiskt. När premiärminister Mark Carney tillfrågades om vilka specifika krav som fått Kanada att lämna förhandlingsbordet nämnde han först kravet på att utplåna franska språket i exporten av varor från USA, ett uttalande ämnat åt hemmapubliken i Québec där val stundar i oktober.
Av två sekel av fransk dominans på den nordamerikanska kontinenten återstår tre distinkta regioner: Québec och Acadie i Kanada, Louisiana i USA. Samtliga har till stor del bevarat sina distinkta kulturer och dialekter även när deras omgivningar förändrats och deras politiska makt försvagats. Den välmående kolonin Acadie splittrades när en stor del av befolkningen efter den franska förlusten i sjuåriga kriget flydde till sina landsmän i Louisiana där Acadien blev Cajun. Men om engelskan hotar akadiskan går utvecklingen i Québec, särskilt det sista halvseklet, åt motsatt håll. Med sin majoritetsbefolkning och sin provinsiella makt över språkpolitiken har provinsen stärkt det franska språket, medan Québec English har utvecklats till en specifik dialekt.