Esther Arndtzén är litteraturkritiker på kultursidan.
”Böcker är ju en sån otroligt viktig del av litteraturen.”
Vi var många som skrattade gott åt kulturminister Parisa Liljestrands uttalande förra året, som blev till memes och ironiska t-shirtar på Bokmässan. Stor humor, men fel hade hon inte. Fysiska böcker, skulle jag vilja tillägga, är uppenbart en otroligt viktig del av litteraturen. Jag tror inte på att digitala bokformat – ljudböcker och e-böcker – någonsin kommer att utkonkurrera den fysiska boken, men visst har boken ändå blivit viktigare att värna om i digitaliseringens tidevarv.
I sin tur är också de arenor där böckerna görs tillgängliga för oss, såsom bokhandlar, en avgörande del av det litterära ekosystemet. Men inte bara för att de förmedlar produkten, utan för att de i bästa fall kan fungera som små kulturinstitutioner. För detta kan man ana en positiv trend, inte minst i Malmö.
2019 skrev Torbjörn Flygt en krönika om hur få centralt belägna, fullsorterade och personligt drivna boklådor det fanns i stan. ”Man kan fråga sig vad det innebär för en stad när bokhandlar och böcker inte längre är en naturlig, synlig del av stadsbilden, men istället en uppsjö av till exempel nagelstudior och tatueringssalonger”, skrev Flygt. Det blir fattigt, helt klart.
Malmö är fortfarande fullt av nagelstudior och frisörer och allt vad det är, precis som alla städer, men idag är litteraturen lyckligt nog inte fullt så osynlig längre. På gågatan, exempelvis, passerar man idag flera bokhandlar, bland annat välsorterade Adlibris. Ett stenkast bort öppnade Science fiction-bokhandeln i fredags i sina nya, större lokaler och hundratals fantasy-, sci fi- och manga-läsare köade på premiärmorgonen. När jag själv kikade in senare på förmiddagen ringlade sig kön fortfarande lång inne i butiken och folk stod upprymt och diskuterade sina fynd.
Dessutom kan Malmöbor nu glädjas åt att internationellt hyllade The English Bookshop kommit till stan, än så länge i tillfälliga lokaler på gågatan med ett lovande utbud.
Sedan Torbjörn Flygt skrev sin modfällda krönika har Malmö utvecklats till ett litet nav för mindre, nischade och specialiserade bokhandlar, med fokus på att också vara mötesplatser för sina kundkretsar. Adlibris är i det här fallet undantaget som bekräftar regeln. 2021 öppnade Page 28 på Karlskronaplan, som Sveriges första renodlade hbtq-bokhandel. Grundaren inspirerades av queera bokhandlar i bland annat Paris och ville göra något liknande i Malmö. Bokhandeln finns kvar och frodas, på helt ideella grunder. I sina nya lokaler på Mitt Möllan har Page 28 förresten också blivit granne med Trisses bokbox, ett fint miniantikvariat.
En bokhandel jag själv längtar till varje bokrea är Bokvärlden vid Fridhemstorget, som öppnar i ny regi och med nytt namn – Östhems bokhandel – den 1 oktober av paret Rasmus Redemo och Sandra Rasmussen som grundat Östhem på Österlen. Att paret låtit expandera lokalerna, och lovat att lyrik och sakprosa ska få en tydligare plats, låter lovande.
Ett annat upplyftande exempel är den engelska bokhandeln Elsewhere på Davidshallsgatan. Det är paret Tiffany och Marcus Froste som driver butiken med uttalat fokus på det udda: översättning, specialutgåvor av klassiker, smala non-fiction-titlar, och så vidare. Priserna är högre än på Adlibris. Men idén är också att kunna erbjuda något annat. Dels ett personligt kurerat utbud, dels en plats att mötas kring litteratur och kultur. I fallet Elsewhere särskilt för Malmös internationella community. Som ett tredje rum i staden.
”Folk är trötta på algoritmbubblorna”, som paret sade till mig när jag pratade med dem. Teknikkritiska trender, som den vurm för det analoga vi ser nu, tyder på att de har rätt. Ambitionen med bokhandlar som Elsewhere ligger rätt i tiden, och är viktig.
Sanningen är ju den att det är både enklare och billigare att köpa böcker på nätet. Men som vi såg under pandemin var det de små, lokala bokhandlarna som gick framåt när läget var som värst. Att vi söker oss till bokhandeln handlar också om att vi vill befinna oss i en litterär miljö. Där vi kan bli tipsade, upptäcka något nytt och oväntat, delta. Eller hitta gemenskap för ett särskilt intresse. Vi längtar efter den typen av fysiska sammanhang.
Bokvärlden har länge varit en litteraturmötesplats som bjudit in författare och översättare, och Östhem ser ut att fortsätta vara det. På Elsewhere håller man musikkvällar och ställer ut konst. Page 28 har också en kulturscen, driver en tidskrift och ett litteraturpris. Även på The English Bookshop ska det finnas plats för en scen för bland annat författarsamtal. Alla dessa bokhandlar har ambitiösa bokcirklar, öppna för vem som än vill delta. Ja, bokhandlar är också företag och evenemangen fungerar även som marknadsföring. Men det är knappast en pengabransch.
Kanske blir det bara viktigare och viktigare att lokala bokhandlar har ambitionen att också vara mötesplatser för litteratur, att de står sig och blir ännu fler. Särskilt i dessa kulturpolitiskt mörka tider då folkbildningen skärs ner och de gemensamma rummen för bildning blir färre.
Malmö borde ha många fler välsorterade bokhandlar. Men det ser i alla fall bättre ut idag. Bokhandlarna tjänar i bästa fall ett större syfte än att bara göra litteraturen synlig i en stad. Att också hålla den levande, och gemensam.