Det avtal som USA, Danmark och Grönland undertecknade i New York på tisdagen ska sätta punkt för ett par års uppseendeväckande tvist mellan allierade.
Trump har sagt sig vilja köpa eller kontrollera Grönland. Parterna har enats om att uppdatera ett försvarsavtal från 1951. Här är kärnfrågorna.
.
Säkerheten
USA har redan stort militärt spelrum på Grönland. Närvaron var ännu större under kalla kriget, men de flesta baserna har avvecklats.
När Arktis smälter öppnas ett nytt jättehav i norr – och med det värdefulla farleder och ytterligare konfliktytor mot Ryssland och Kina. Med Grönland, Island, Färöarna och Storbritannien kan Nato kontrollera norra Atlanten och passagen norrut.
Med det nya avtalet får USA omgående rätt att upprätta två militärbaser i södra respektive östra Grönland. Amerikanska örlogsfartyg och ubåtar får åka fritt i grönländskt vatten. Grönländsk mark ska kunna användas för det framskjutna robotluftvärnet ”Golden dome”.
Om USA vill utöka sin militära närvaro så ska det kunna ske i byråkratiska snabbspår.
Att stater som inte är med i Nato skulle få ha militär på Grönland var redan uteslutet.
.
Gruvbrytningen
Grönland har tidvis flörtat intensivt med framför allt kinesiska bolag som visat intresse för de enorma skatter som finns under grönländsk mark: dyrbara mineraler, sällsynta jordartsmetaller och uran.
Det har varit ett sätt för Grönland att få lite mer uppvaktning från Danmark med allierade. Kinesiskt och ryskt intresse har stoppats, ofta genom danskt ingripande.
EU och USA behöver få större tillgång till åtråvärda jordartsmetaller som Kina i dag nästan har monopol på.
Grönländarna har själva förbjudit brytning av uran. Andra gruvprojekt har gått i stöpet då det är en lång och dyr startsträcka för att komma igång i avlägsna och istäckta områden.
Nu tillåts bara EU- och Natoländer och deras partner ha inflytande i ”känsliga sektorer” som gruvnäringen.
.
Självständigheten
De flesta grönländare vill uppnå självständighet, men deras samhälle finansieras fortfarande till stor del av Danmark och få har bråttom.
Tidigare hade de – åtminstone i teorin – kunnat bryta sig loss från kungariket, riva upp tidigare avtal, öppna för gruvinvesteringar och styra bort från EU och Nato.
Nu utesluts det helt. Även om Grönland blir självständigt så har det förbundit sig att stanna kvar i Natos säkerhetsstruktur och vid behov bli medlem.
Avtalet har ingen bortre tidsgräns. Men till skillnad från tidigare avtal är Grönland denna gång med vid bordet som en lite mer jämställd part när dess framtid tydligt stakas ut.