Givet: Bibehållna klimatmål. De rödgröna partierna är eniga om att 2030-målet för transportsektorn ska behållas och att EU:s ESR-krav på Sverige till 2030 ska nås, och alltså inte uppfyllas genom att köpa utsläppsrätter från Sydeuropa eller betala mångmiljardböter till EU. Det betyder i sin tur att elektrifieringen måste skjuta fart; den platå på 40-45 procent av nybilsförsäljningen som elbilarna legat på de senaste åren räcker inte och därför leder målet till nya incitament.
Redan intecknat: Energiuppgörelse. Magdalena Andersson har utlovat att hon första dagen som ny statsminister bjuder in till samtal om en bred energiöverenskommelse, tio år efter den förra. Det löser ut de rödgrönas olika positioner om kärnkraften, ger en central fråga att möta åtminstone något/några av högerpartierna i och ger KD relevans de annars knappt har de kommande fyra åren. Men överenskommelser tar tid, så räkna med bättre villkor för vindkraften och nya incitament för lagring av el innan dess.
Nästan givet: Utvidgad elbilspremie. Alla de tre mindre rödgröna partierna gick till val på en kraftigt utvidgad elbilspremie, som de utformat i detalj och realistiskt budgeterat för. Socialdemokraterna har i sin skuggbudget visserligen bara budgeterat 200 miljoner kronor, vilket inte räcker särskilt långt – men de har också uttryckt att premien bör kunna sökas i hela landet – inte som idag enbart låginkomsttagare i glesbygd. Vänsterpartiets premie är på 45.000 kr, Centerpartiets på 50.000 kr, Miljöpartiets upp till 60.000 kronor, alla med motsvarande ersättning per månad för leasing, alla även för begagnade elbilar. V och MP har högre ersättning för de med lägst inkomst, C för boende på landsbygd. Räkna med att dagens premienivåer behålls och utvidgas till hela landet, alltså 46.800 kronor för de med upp till 80 procent av medelinkomst och, 64.800 kronor för de med lägst inkomst, kompletterat med ett tredje steg för personer och hushåll med upp till 120 procent av medelinkomst, på 30.000 kronor.
Nästan givet: Stärkt stöd till tunga lastbilar. Också på tunga sidan har Sverige sämre villkor för att välja el- och gasdrivna fordon, än flera av våra grannländer. Centerpartiet vill anslå en miljard extra de kommande åren till en förstärkt och förenklad klimatpremie för ellastbilar, S vill ”kickstarta elektrifieringen av transportsektorn, med den tunga trafiken i fokus”, genom ett förstärkt investeringsstöd för tunga ellastbilar, som de inte preciserat, V och Miljöpartiet har inte med detta i sina dokument för den kommande mandatperioden, men eftersom också Scania och Volvo vill se detta är det nästan givet redan i närtid – även för gaslastbilar som hittills säljer bättre än de eldrivna.
Mycket sannolikt: Billigare att ladda. Sverige har EU:s näst högsta energiskatt, vilket gör det dyrt att ladda – och tillsammans med vår låga drivmedelsbeskattning gör det elbilen mindre lönsam än i övriga Norden. Den rödgröna enigheten är stor om att detta bör ändras, men hur det ska ske är man inte ense om. Miljöpartiet vill gå längst, och sänka skatten till EU:s miniminivå på ett öre per kWh (€1/MWh för hushåll, häflten för industri), för el som används för att ladda elfordon. Vänsterpartiet vill införa ett elpristak för hushåll på 75 öre/kWh, Centern vill uppnå mer och billigare el genom att massivt bygga ut elproduktionen. Förslaget om att återbetala energiskatten till åkerier och andra professionella aktörer vill Styrmedelsutredningen utreda vidare – räkna med en snabb och avgränsad utredning om den generellt sänkta elskatten dröjer.
Möjligt: Elektrifieringsmål
När 2030-målet löper ut om fyra år, finns inga sektorsmål kvar i svensk klimatpolitik. I Miljömålsberedningen var alla eniga om att utveckla ett 2040-ål som fokuserar på elektrifiering – exakt hur behöver utredas. Redan för 2030 vill C sätta målet att 90 procent av nybilsförsäljningen ska bestå av eldrivna bilar, medan 75 procent av nya lätta lastbilar och 50 procent av nya tunga lastbilar ska vara helt elektriska. De andra partierna har inga sådana mål, och även om de är positiva till inriktningen så kan de vara skeptiska mot att slå fast exakta andelar utan en djupare analys.
Kommer: Vägavgifter. Sverige och Luxemburg är ensamma kvar i det gamla Eurovignette-systemet för beskattning av tunga vägtransporter, och måste om ett par år gå över till ett avstånds- och utsläppsbaserat system. Rätt utformat gagnar det eldrift, vätgas och förnybara drivmedel, och därmed svenska åkerier som ställt om – men trots att frågan utretts flera gånger behöver den utredas igen. Räkna med beslut andra halvan av mandatperioden. Betydligt svårare ser det ut för frågor om lägre trängselskatt för elfordon och liknande – här vill varje regering behålla ett enhetligt system.
Förväntas: Miljözoner. Möjligheten att begränsa vilka fordon som får komma in i stadskärnan är ett viktigt och billigt verktyg för städerna att gynna el- och gasdrift, och har bl.a. lett till att nästan alla nya lätta lastbilar i Nederländerna är eldrivna. Efter flera juridiska bakslag, är de rödgröna rimligen överens om att läget behöver förtydligas, och att kommunerna bör ges denna möjlighet.
Möjligt: Skärpt uppföljning. Sedan flera år tillbaks ska statliga myndigheter enbart köpa, leasa och hyra miljöbilar – men de gör det inte och under Tidöregeringen avslutades den årliga uppföljningen. Med ett en enda mening i kommande regleringsbrev är redovisningen tillbaks – men det är inte givet att det sker.
Osäkert: Konverteringspremie. Miljöpartiet och Vänsterpartiet vill införa en konverteringspremie så att fler befintliga bilar kan köras med el och biogas, av Mp budgeterad till fyra miljarder kronor. Sådana stöd finns i en del grannländer och skulle gynna verkstadssektorn, men bilindustrin är inte intresserad och det är möjligt att S lyssnar mer på dem.
Dark horse: Finurligheter. Regeringen kommer att söka efter lösningar som ger tydlig effekt till liten kostnad. En sådan är att ge importerade elbilar gräddfil i den långa väntan på registreringsskyltar, en annan att – som i Österrike – låta elbilar köra snabbare än andra på sträckor där hastigheten begränsas av bullerskäl. Med mycket mera – räkna med stor öppenhet för denna typ av quick fix!
Sammantaget ser vi på elektrifieringssidan stor enighet mellan de fyra rödgröna partierna. Det betyder att stimulansen kommer att stärkas här de kommande åren om det blir en rödgrön regering – och det kan i sig vara en grund för att bygga ett rödgrönt regeringsunderlag.
Mattias Goldmann är grundare av 2030-sekretariatet och en av Sveriges mest tongivande röster inom hållbara transporter.