Sverige har genomfört ett allmänt val och inväntar nu en ny regering. När den politiska dagordningen formas måste klimatanpassningen ges en central plats. Översvämningar, starka vindar och extrema värmeböljor väntas bli allt vanligare, och det kräver byggnader och infrastruktur som står emot ett mer påfrestande klimat. Betongens egenskaper ger ett naturligt skydd mot naturens krafter. Därför behöver vi bygga långsiktigt hållbart – både genom att minska klimatpåverkan och genom att klimatanpassa våra byggnader och konstruktioner.
Det finns flera skäl till att betong bör vara ett självklart materialval när Sverige ska klimatanpassas. Här är fyra av de viktigaste.
För det första är betong ett oorganiskt material som tål fukt och inte möglar. När skyfall och översvämningar blir vanligare behövs byggnader som kan stå emot vattenpåverkan utan att snabbt förlora funktion eller skapa omfattande följdskador. Betong ger därför robusthet där samhället behöver den som mest.
För det andra brinner betong inte och avger varken rök eller giftiga gaser. Materialet bidrar dessutom till att begränsa spridningen av bränder. I ett varmare och mer extremt klimat, där risken för bränder kan öka, är det en avgörande säkerhetsfråga att byggnader behåller sin bärande kapacitet och ger räddningstjänsten bättre förutsättningar att agera.
För det tredje har byggnader och infrastruktur av betong lång livslängd och lågt behov av drift och underhåll. Det minskar behovet av återkommande renoveringar, utbyten och ny materialproduktion. Sett över hela livscykeln är hållbarhet därför inte bara en fråga om utsläpp vid byggstart, utan om hur länge en konstruktion kan fylla sin funktion.
För det fjärde bidrar betong till energieffektiva byggnader. Materialets värmetröghet gör att inomhustemperaturen kan jämnas ut, vilket minskar behovet av både uppvärmning och kylning. Det ger lägre energianvändning under byggnadens driftsfas och därmed minskade klimatutsläpp över tid.
I Sverige är höjd havsvattennivå och översvämningar de klimatförändringar som sannolikt kommer få störst påverkan på bebyggelse och infrastruktur. Johan Silfwerbrand, professor vid Kungliga Tekniska Högskolan i Stockholm, har genomfört en studie för att identifiera kunskapsluckor och forskningsbehov gällande infrastrukturens anpassning till klimatförändringarnas effekter.
Silfwerbrand lyfter fram att betong kan användas för ljusa tak och gatubeläggningar som minskar lokal temperaturökning i städer, att skapa vattengenomsläppliga ytor som minskar belastningen på dagvattensystemet samt som markstabilisering och översvämningsskydd.
Samtidigt tar betongbranschen ansvar för att minska sin egen klimatpåverkan. Våra medlemsföretag har redan produkter som kan mer än halvera betongens klimatpåverkan jämfört med 2019. Genom klimatförbättrad betong, där en del av cementen ersätts med alternativa bindemedel, kan robusta konstruktioner förenas med lägre utsläpp.
Men, för att nå de långsiktigt uppsatta klimatmålen behöver vi en aktiv och konsekvent industripolitik som främjar förenklade regelverk och snabbare tillståndsprocesser vilket är avgörande för en resurseffektiv och hållbar materialförsörjning, samt finansieringsstöd för både satsningar på koldioxidinfångning (CCS) och utveckling av lokal produktion.
Den kommande regeringen behöver därför se klimatanpassning som en grundläggande del av samhällsbyggandet. Sverige har inte råd att välja material utifrån kortsiktiga perspektiv eller förenklade bilder av klimatpåverkan. Vi måste bygga med material som både minskar utsläppen och stärker samhällets motståndskraft mot ett förändrat klimat. Betong är inte hela lösningen, men den är en nödvändig del av den.
Henrik Vinell, vd Svensk Betong