Replik
Hur vanligt klanröstning är i Sverige vet vi inte. Men SOU 2026:53 om parallella samhällsstrukturer konstaterar att kollektivistiska och släktbaserade maktstrukturer förekommer i Sverige och kan begränsa individens handlingsutrymme. Samtidigt finns stora kunskapsluckor om omfattningen.
Vi erkänner med rätta hur hedersnormer och social kontroll kan styra val av partner, vänner och klädsel. Att vänstern samtidigt avfärdar att samma kontroll kan påverka politiska val vittnar om den naivitet som länge präglat synen på parallella samhällsstrukturer.
Efter valet kom dessutom ett uppseendeväckande vittnesmål från Hassan Khan i Visionpartiet. Han uppger att han såg hundratals väljare utanför vallokaler få instruktioner om vem de skulle rösta på och därefter ta den anvisade valsedeln. Han beskriver också hur etnisk tillhörighet och religion vägde tyngre än sakpolitiken för vissa väljare.
Problemet uppstår när familje-, släkt- eller andra informella auktoriteter kan leverera grupper av väljare och stödet kopplas till förväntningar på förmåner eller inflytande
Att människor med liknande bakgrund självständigt röstar likadant är inget demokratiproblem. Inte heller är det konstigt att partier mobiliserar väljare. Problemet uppstår när familje-, släkt- eller andra informella auktoriteter kan leverera grupper av väljare och stödet kopplas till förväntningar på förmåner eller inflytande. Då närmar vi oss klientelism.
För vad händer när en politiker inte behöver övertyga hundra väljare, utan den som kan leverera deras röster? Nätverket får ett politiskt förhandlingskapital och kan i gengäld förvänta sig föreningsbidrag, offentliga lokaler, anställningar eller andra gynnsamma beslut.
Inte att misstänkliggöra
Då förändras demokratins spelregler. Politiker får incitament att hålla mäktiga nätverk nöjda i stället för att sätta allmänintresset främst. Gränsen mellan legitim representation och ren och skär korruption riskerar att suddas ut.
Därför behöver Sverige ta reda på hur vanligt klanröstning, klientelism och politisk social kontroll faktiskt är. Det är inte att misstänkliggöra människor med utländsk bakgrund. Det är att försvara varje människas rätt att vara en självständig väljare.
Demokratin bygger inte bara på att alla har en röst. Den bygger på att ingen annan äger den. Vår liberala demokrati står och faller med den principen.
Rasmus Ragnarsson (SD), statsvetare och ledamot i kommunfullmäktige