OECD:s nyligen publicerade mätningar avseende 15-åringarnas prestationer i 91 länder borde tolkas som en strukturell larmrapport för Sveriges långsiktiga tillväxt.
En viktig infallsvinkel har härvidlag kommit till korta i PISA-debatten här hemma - Kinas enorma försprång jämfört med exempelvis Sverige och flertalet andra europeiska länder, inklusive Tyskland.
Det är dagens 15-åringar som om fem till tio år och därefter i växande grad ska bidra till Sveriges ekonomiska tillväxt. Det rimmar dock illa med aktuella svenska PISA- placeringar kring nummer 20 för både läsning, matte och naturvetenskap - ämnen som är synnerligen viktiga för näringslivets framtida rekryterings- och utvecklingsbehov, åtminstone med idag kända förutsättningar. Och det ter sig föga överraskande att bristen på kompetent arbetskraft rimligen slår negativt på innovationer, nyetableringar och produktutveckling samt nyinvesteringar i befintliga företag. Därmed påverkas också (den potentiella) tillväxten och näringslivets expansionsmöjligheter i fel riktning.
Högst anmärkningsvärt är inte minst Kinas tätposition i den aktuella PISA- rankningen. Kina definieras här av OECD som Beijing, Shanghai, Jiangsu och Zhejiang. Visserligen inte hela Kina - det hade inte fungerat rent praktiskt - men regioner med många invånare.
Trots alltjämt förekommande kvalitativa brister i kinesisk statistik kan man nog anta att OECD tillämpat all tänkbar noggrannhet vid bearbetningen av det kinesiska sifferunderlaget. Detta visar följande poängantal och globala position för Kina:
- läsförmåga 527 poäng, global position tvåa (OECD-genomsnitt: 461, Sverige: 466)
- matematik 612 poäng, global position etta (OECD-genomsnitt: 463, Sverige: 464)
- naturvetenskap 597 poäng, global etta (OECD-genomsnitt: 482, Sverige: 485).
Den ovan beskrivna tolkningen av OECD:s färska PISA-rapport visar tydligt att Sverige och i stort sett hela västvärlden behöver omfattande skolreformer snarast möjligt för den egna tillväxtens skull. Långsiktigt tänkande och agerande Kina och ett antal andra asiatiska länder har på senare år sprungit ifrån oss. Där är man uppenbarligen väl medveten om betydelsen av det vetenskapligt bevisade positiva sambandet mellan utbildning och ekonomisk tillväxt, även om det ibland funnits metodiska invändningar mot PISA-studierna. Likväl bör PISA-mätningarna ses som ett seriöst globalt tabellverk.
Kinas frammarsch på skolfronten borde också få den nya svenska regeringen att agera. Sverige har inte råd med medelmåttiga skolplaceringar i den tuffa globala konkurrensen!
Hubert Fromlet, affilierad professor i internationell ekonomi Linnéuniversitetet