Tre citat som visar det svenska svårmodet kring regeringsfrågan: ”Tuffa förhandlingar”, ”Som en omöjlig ekvation”, ”En komplicerad regeringsbildning”. Vänsterpartiet och Centerpartiet har bundit sig vid oförenliga vallöften och omgivningen talar mer om löftesbrott än om konstruktiva kompromisser.
I Danmark var förutsättningarna likartade, men där löstes till slut flera röda linjer upp. Efter tre kungarundor, 71 dagar efter valet (nytt danskt rekord), var en ny mitten-vänsterregering på plats den 3 juni.
Varför verkar allting vara mera möjligt i Danmark än i Sverige? Det suckades även där över tuffa samtal, men bakom den hårda retoriken anas nästan alltid en möjlighet att gå vidare. Danmark är förhandlingarnas land, det vet många svenska företagare. Det märks även när politikerna förhandlar om viktiga frågor. Då sluter man ofta långsiktiga och blocköverskridande överenskommelser, så kallade forlig.
Det danska valet i våras slutade också i ett svårt läge. Socialdemokratiet gjorde sitt sämsta val sedan 1903, svenska Socialdemokraterna sitt sämsta sedan allmän och lika rösträtt infördes 1921. Trots tillbakagång är de störst i sina länder, med 21,8 respektive 28,0 procent. I båda länderna växte partier till vänster om S medan högersidan hamnade i minoritet.
Den tidigare blocköverskridande danska SVM-regeringen – Socialdemokratiet, liberala Venstre och mittenpartiet Moderaterne – fick underkänt av väljarna. Det öppnade för en mitten-vänsterregering, men Moderaternes ledare Lars Løkke Rasmussen markerade inledningsvis mot Enhedslisten, Danmarks motsvarighet till Vänsterpartiet. Løkke vägrade tidvis att förhandla, precis som Centerpartiet nu inte vill möta Vänsterpartiet i samband med Magdalena Anderssons (S) försök att bilda en regering.
I Malmö sade Centerpartiets ledare Elisabeth Thand Ringqvist före valet att hon inspireras av Løkke och hans mittenalternativ. Frågan är om centerledaren tagit till sig hela Løkkes taktik: först nej till mitten-vänster för att några rundor senare kompromissa till vänster. Kanske kan hon fråga Niels Paarup-Petersen, danskfödd C-ledamot i riksdagen, om råd.
Enhedslisten och Alternativet blev stödpartier. På Folkemødet i juni kunde Enhedslistens Pelle Dragsted räkna upp förhandlingsvinster som framtida gratis tandvård, gratis kollektivtrafik för unga under 22 år och halverad matmoms. Mette Frederiksen (S) får leda sin tredje regering, fyrklöverregeringen, efter att ha tvingats släppa förslaget om lilleskolen och tillhörande förmögenhetsskatt men fick med sig en höjd så kallad Arnepension. Løkke fortsätter som utrikesminister och fick igenom skattesänkningar för företag och höginkomsttagare.
Visst kan man avfärda det som en dyr ”godispåse”. Men det intressanta är den danska viljan och förmågan att hitta nya lösningar med hjälp av kompromisser där det talas mer om framgångar än väljarsvek. Borde inte Sverige ta lärdom av Danmark även här?
Johan Wessman är vd på det oberoende dansk-svenska kunskapscentrat Øresundsinstituttet