Nya lagar, skärpta straff och fler poliser är viktiga delar av lösningen, men de räcker inte på egen hand. Om Sverige ska återta kontrollen över brottsligheten krävs också en diskussion om hur den samlade brottsbekämpningen ska ledas, organiseras och följas upp.
Den typen av frågor hamnar ofta i skymundan. Kanske beror det på att de sällan ger snabba politiska vinster. Men erfarenheter från andra samhällsområden visar att hållbara resultat bygger på fungerande styrning, tydligt ansvar och långsiktighet. Kriminalpolitiken är inget undantag. Därför behövs en gemensam färdplan för svensk brottsbekämpning – en plan som sträcker sig över flera mandatperioder.
I en ny rapport från den oberoende tankesmedjan Stiftelsen Tryggare Sverige beskrivs vad som måste göras. En central utgångspunkt är att Sverige måste återta kontrollen över de 65 områden som polisen har klassat som utsatta eller särskilt utsatta. Men att formulera vad som behöver göras är bara första steget. Nästa fråga är hur.
Ett samlat ansvar skulle skapa bättre förutsättningar för långsiktig planering, tydligare ansvarsfördelning och en mer sammanhållen styrning av den inre säkerheten
För det första måste den strategiska ledningen av brottsbekämpningen stärkas. Vi föreslår därför att regeringen inrättar ett Inrikesdepartement med ansvar för den samlade styrningen av de brottsbekämpande myndigheterna. Liknande strukturer finns i flera andra länder, exempelvis genom Home Office i Storbritannien. Ett samlat ansvar skulle skapa bättre förutsättningar för långsiktig planering, tydligare ansvarsfördelning och en mer sammanhållen styrning av den inre säkerheten.
Som ett led i detta måste den regionala uppföljningen stärkas. Länsstyrelserna bör få en tydligare uppgift att fortlöpande följa säkerhetsläget i sina län och rapportera till regeringen när kommuner eller statliga myndigheter inte klarar att upprätthålla en lägsta godtagbar nivå. Poängen är inte att skapa ännu mer administration, utan att säkerställa att politiska beslut faktiskt genomförs och att brister upptäcks innan de växer sig stora.
Det förändrade omvärldsläget förstärker dessutom behovet av ett robust rättsväsende. När det civila försvaret får allt större betydelse är en fungerande polis en central del av samhällets motståndskraft. Ett samhälle som har svårt att upprätthålla lag och ordning i fredstid får också svårare att hantera allvarliga kriser och ytterst krig.
För det andra behöver kommunernas roll utvecklas. Vi föreslår därför att kommunerna får möjlighet att inrätta en kommunal polis med fokus på ordningsfrågor, brottsförebyggande arbete och lokala trygghetsproblem. Den statliga polisen skulle samtidigt kunna koncentrera mer av sina resurser på grov och organiserad brottslighet.
Bidra till finansiering
För mindre kommuner skulle samverkan genom kommunalförbund kunna vara en naturlig lösning, på samma sätt som inom exempelvis räddningstjänsten. Att bygga upp en sådan verksamhet kommer att ta tid. Därför bör staten också bidra till finansieringen under, förslagsvis, de första tio åren.
För det tredje måste Sverige bygga långsiktig kapacitet att stå emot dagens och morgondagens brottslighet. En viktig åtgärd för att bygga upp en sådan förmåga är att inrätta en särskild myndighet mot organiserad brottslighet. På sikt skulle en sådan myndighet även kunna utvecklas i nordisk samverkan – ett slags ”Nordiskt FBI” – för att bättre möta den gränsöverskridande kriminaliteten.
För att påbörja det långsiktiga förändringsarbete som nu krävs föreslår vi att en framtidskommission tillsätts direkt efter valet. Kommissionen bör under sex månader analysera och prioritera de reformer som behövs för att modernisera den svenska brottsbekämpningen. Därefter bör en permanent polisberedning inrättas, med ett uppdrag motsvarande försvarsberedningens, för att skapa bred politisk samsyn kring hur Sverige långsiktigt ska upprätthålla lag och ordning.
Det finns i dag en allt större samsyn om vad som behöver göras. Nu måste politiken ta nästa steg och bygga den organisation, styrning och långsiktighet som krävs för att faktiskt genomföra förändringen. Först då kan vi återta kontrollen över brottsligheten.
Magnus Lindgren, generalsekreterare Stiftelsen Tryggare Sverige
Björn Eriksson, tidigare rikspolischef och Interpolchef