El Niño, det återkommande naturfenomen som just nu bildas i Stilla havet, har redan slagit 2015 års rekord.
Det stod enligt BBC klart efter att de dagliga yttemperaturerna i en nyckelregion i Stilla havet uppmätt 3,05 grader över medelvärdet den 19 september, en ökning om 0,03 grader jämfört med för elva år sedan.
Vissa längre prognosmetoder har ännu inte registrerat rekordtemperaturer, men enligt BBC väntas det ske när El Niño slutligen når sin topp senare framemot vintern.
– Vi har signalerat i månader att El Niñon som utvecklas kommer att sakna motstycke. Det faktum att den redan slagit tidigare rekord – med flera veckor kvar till toppen senare i år – påvisar hur enorm just denna är, säger professor Adam Scaife, chef för långtidsprognoser vid SMHI:s brittiska motsvarighet Met Office, till BBC.
Kan orsaka kraftiga väderförändringar
El Niño inträffar med mellan två och sju års mellanrum, varar vanligtvis i omkring 18 månader och anses vara inlett när ytvattentemperaturerna konsekvent överstiger 0,5 grader över normalt.
Fenomenet innebär att passadvindar som vanligtvis blåser från öst och till väst antingen försvagas eller avtar, vilket får det varma Stillahavsvattnet att dra sig österut. Den värmen tar sig sedan upp i atmosfären, och kan där orsaka väderförändringar på en nästan global skala.
Specifika konsekvenser är svåra att avgöra på förhand, men enligt Världsmeteorologiska organisationen innebär det vanligtvis ökad nederbörd och översvämningar i delar av Sydamerika, Östafrika och i södra USA. I rakt motsatt riktning kan platser som Australien, Sydostasien och södra Afrika uppleva torka, då regnperioder kan försvagas.
Att El Niñon som just nu samlar kraft väntas slå tidigare rekord med råge, innebär inte per automatik att extremväder på olika platser på jorden blir ännu mer extrema, eller ännu mer frekventa. Däremot har vissa väderhändelser redan kunnat kopplas till fenomenet, enligt Adam Scaife.
– Forskare utvärderar fortfarande om effekterna kommer att stå i proportion till dess omfattning, men vi ser redan de förväntade konsekvenserna världen över.
Kan Sverige påverkas?
Ett av exemplen som lyfts fram är Indiens regnperiod, som fram till den 22 september registrerat omkring 15 procent mindre nederbörd än normalt.
Ett annat, för sjöfarare kanske positivt exempel är att orkanaktiviteten i Atlanten minskar, vilket hittills också har stämt. Än så länge har inte en enda orkan bildats under 2026, vilket enligt BBC är första gången någonsin sedan satellitmätningar över stormaktivitet inleddes.
För svensk del blir det sannolikt inte tal om något extremväder kopplat till El Niño, men vissa effekter kan ändå bli kännbara.
– Även om Sverige inte påverkas direkt kan vi påverkas indirekt då extremväderhändelser på andra håll i världen får konsekvenser för jordbruket och därmed även livsmedelspriser på världsmarknaden, säger Erik Kjellström, professor i klimatologi vid SMHI, i ett pressmeddelande.