Valdes in i ”fel” valkrets – statsvetaren kritisk
Lars Leijonborg (L) kniper Malmös mandat och tar en plats i riksdagen – trots att han inte ingår i valkretsen.
Statsvetaren Erik Wångmar tycker inte det är ”idealiskt”.
– Det blir lite konstigt när en valkrets ska representeras av en person som inte bor där, säger han.
I valkretsen Malmö kommun ställde Liberalerna upp med en Malmölista med lokala representanter och en rikslista, som toppades av Simona Mohamsson, Romina Pourmokhtari och Lars Leijonborg på tredje plats.
– Uppenbarligen var det så att rikslistan fick fler röster i Malmö än vad Malmölistan fick. Då går mandatet till rikslistan, säger Erik Wångmar, statvetare vid Linnéuniversitetet.
Både Mohamsson och Pourmokhtari blev invalda i andra valkretsar, vilket innebär att Malmömandatet då går till den förre partiledaren Lars Leijonborg i stället för Simon Chrisander som var etta på Liberalernas lista i Malmö.
Malmöettan ”hämmades”
Simon Chrisander var nära att nå gränsen på fem procent av personrösterna och därmed ta en plats i riksdagen.
– Hans möjligheter hämmades av att så pass många liberala väljare i Malmö personröstade på Mohamsson i rikslistan. Det försvårade nog för hans möjligheter att bli personvald. Han hade behövt ungefär 40 kryss fler i Malmö för att bli personvald, säger Wångmar.
Tror du att de liberala väljarna i Malmö hade koll på detta?
– Jag tror inte det är helt enkelt.
Inget unikt för L
Liberalerna hade en rikslista i alla valkretsar, vilket nästan alla andra partier brukar ha förutom Socialdemokraterna och Vänsterpartiet, menar Wångmar.
– De kanske hade gjort annorlunda om de hade vetat utfallet, men nu handlade det om att Simona Mohamsson behövde bli känd och partiet hade lågt stöd. Man kanske kan se det lite som ett nödläge.
Att använda sig av rikslistor är inte unikt för varken Malmö eller för Liberalerna.
– Sedan beror det på hur Liberalerna i Malmö har marknadsfört de olika listorna och om de på något sätt i sin kampanj har uppmanat väljarna att använda den listan som bara har kandidater från Malmö.
Statsvetaren kritisk mot systemet
Sedan enkammarriksdagen infördes på 1970-talet finns det inte längre något krav på bostadsband i riksdagsvalet, alltså att du är bosatt inom den valkrets du blir invald i.
Erik Wångmar är kritisk till att bostadsbandet inte längre finns kvar.
– Det är just därför vi har en indelning i valkretsar, att vi inte ska ha några delar av landet som inte skickar några riksdagsledamöter.
Hör statsvetaren utveckla sin kritik i klippet ovan.
Så arbetar vi
SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.