FN:s högkvarter i New York.
Foto: TT
FN:s högkvarter i New York nära kollaps: ”Det är sorgligt”
Miljardstora skulder • Uteblivet underhåll • ”Hade varit trevligt att ha stolar utan hål”
・Uppdaterad:
Stolar med hål i, sliten inredning och uteblivet underhåll – FN:s högkvarter i New York förfaller inför öppna ögon. Samtidigt betalar inte flera medlemsländer, däribland USA, sina miljardstora skulder till organisationen, rapporterar Dagbladet.
Under måndagen samlas FN:s generalförsamling i New York för ett toppmöte om multilateralism.
Samtidigt står högkvarteret, den 155 meter och 39 våningar höga FN-skrapan, och förfaller, rapporterar norska Dagbladet.
– Det låter dumt att säga att det inte fungerar, men det är världsorganisationen vi pratar om. Det hade varit trevligt att ha stolar utan hål, säger Norges FN-ambassadör Merete Fjeld Brattested till tidningen.
Stolarnas skick har blivit så dåligt att församlingens president bönat och bett om nya.
”Stolarna där medlemsstaterna sitter är synligt slitna och fransade – en situation som många har påpekat är ohållbar. Om ingenting görs blir budskapet att kammaren, som är hjärtat för global diplomati, har tillåtits förfalla”, skriver presidenten Annalena Baerbock, i ett brev till de 193 medlemsstaterna daterat den 2 juni, som norska Dagbladet tagit del av.
USA betalar inte för sig
Bygganden bär allt tydligare spår av en organisation som är i fritt fall ekonomiskt. Stolarna är bara det senaste exemplet.
– Det finns mycket annat i livet som är viktigare än nya stolar. Men jag tycker det är sorgligt att de börjar bli så slitna att generalförsamlingens ordförande måste skriva till medlemsländerna och be om pengar till en fond för att kunna köpa in nya, säger Merete Fjeld Brattested.
Den senaste renoveringen av bygganden ägde rum 2014. Nästan överallt syns nu tecken på slitage och dåligt underhåll, uppger ambassadören.
Orsaken till förfallet, och att FN står inför en ekonomisk kris, beror på att flera medlemsländer, däribland USA, inte prioriterat att betala medlemsavgifterna, i en tid då omvärlden blir allt mer orolig.
Även generalsekreteraren António Guterres har slagit larm om saken.
”Antingen respekterar alla medlemsstater sina åtaganden att betala fullt ut och i tid – eller så måste medlemsstaterna genomgripande reformera våra finansiella regler för att förhindra en nära förestående ekonomisk kollaps”, skrev Guterres i ett brev till medlemsländerna tidigare i år enligt AP.
”En kapplöpning mot konkurs”
USA:s skuld till organisationen uppgår enligt Reuters till fyra miljarder dollar. Administrationen är i färd med att betala av en del av skulden, cirka 725 miljoner dollar av den totala summan.
Enligt den tidigare FN-medarbetaren Eugene Chen ”kommer det hålla skeppet flytande ett tag”. Men USA måste göra ytterligare betalningar om de inte vill förlora sin rösträtt i församlingen, uppger han.
Samtidigt är USA inte ensamt om att inte ha betalat in hela avgiften. Tillsammans med Kina är USA dessutom det land som bidrar mest ekonomiskt till organisationen.
En krävande ekonomi är heller inget nytt för FN. De senaste åren har flera besparingsåtgärder genomförts. 2024 inleddes ett omfattande program för att strama åt omkostnaderna, varpå flera bygg- och underhållsprojekt sattes på paus.
2026 minskades budgeten ner med sju procent jämfört med föregående år, och Guterres påtalade då åter riskerna med försenade inbetalningar från medlemsländerna.
– Det innebär en kapplöpning mot konkurs, sade han.
Nedskärningarna har bland annat lett till att FN-personal omplacerats från dyra städer som New York och Genève till Nairobi och andra billigare platser. Dyra hyresavtal har sagts upp och personal har fått flytta till billigare boendelösningar. Därtill har organisationen infört kortare öppettider för sina lokaler, och skruvat ner termostaten under vintern för att hålla nere värmekostnaderna i byggnaderna.
Ambassadören: Prioriterar ”kampen mot woke”
USA:s president Donald Trump har både risat och rosat FN. Men trots att han i perioder varit en öppen kritiker av organisationen innebär hans tillträde på presidentposten inte nödvändigtvis att det har blivit svårare att få USA att betala för sig – så har det alltid varit, menar den norska ambassadören.
– Där vi märker att amerikansk politik har förändrats är inom de områden som handlar om värderingsfrågor. Där vi sedan andra världskriget har stått tillsammans med USA i frågor som mänskliga rättigheter, de globala målen för hållbar utveckling och jämställdhet, tar de nu istället upp kampen mot ”woke”, säger Merete Fjeld Brattested till Dagbladet.
Samtidigt behövs USA som en viktig partner i organisationen. Den rådande omvärldssituationen kräver också ett fungerande FN, anser hon.
Utöver den tuffa ekonomiska situationen, har också arbetet i FN:s säkerhetsråd de senaste åren försvårats kraftigt av att två av de permanenta medlemmarna, Ryssland och USA, var och en har gått i krig, i Ukraina respektive Iran.