Teorin om jämna valresultat: Förklaras med samma princip som magnetism
Inte bara årets val var superjämnt. 2022 var det också tight mellan blocken, precis som i många val internationellt. Samtidigt som opinionsintituten anger olika förklaringar finns det forskning som anser att svaret finns inom fysiken och jämför opinionsströmmar med magnetism. Något DN var först med att berätta om.
– Tanken är inte alls orimlig, säger Peter Esaiasson, professor i statsvetenskap.
Det är den franske fysikern Olivier Devauchelle som tillsammans med polska forskare har applicerat den 100 år gamla Isingmodellen på hur politiska sympatier förändras inför ett val.
Som magnetism
Teorin är att väljarna, precis som atomer, påverkas av sin omgivning. Vid starkare påverkan tenderar man att välja samma riktning. Så uppstår magnetism och enligt teorin sker samma sak med politisk inriktning bland individer i större befolkningsgrupper, när de tar del av resultatet av opinionsmätningar.
Medvetenhet skapar utjämning
Medvetenheten om opinionen gör att människor påverkar varandra och det skapar en uppdelning och utjämning, enligt forskarna.
– Den här teorin är väldigt intressant, säger forskaren Peter Esaiasson på Göteborgs universitet, som tycker att teorin kan vara värd att titta närmare på.
I videon ovan berättar vi hur forskarna applicerat Isingmodellen på opinionsströmmar.
Så arbetar vi
SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.