Ryssland kan använda svenska hus som spionbaser – staten kan inte stoppa köpen
Hus och lokaler i Sverige som ägs av ryska aktörer kan användas som baser för sabotage eller spionage. Det anser både politiker och experter.
Men efter nio år och två utredningar finns fortfarande ingen lag som kan stoppa köp.
– Åren som gått har inte använts optimalt, konstaterar Peter Hultqvist (S).
Runt om i Sverige finns fastigheter med ryska ägare. Det här är något som bland annat Säpo har tagit upp i sin årsbok som en möjlig säkerhetsrisk.
Efter en kartläggning hittade Totalförsvarets forskningsinstitut, FOI, 247 ryskägda fastigheter runtom i landet.
Hur stort mörkertalet är går inte att veta. FOI-forskarna fick manuellt gå igenom omkring 10 000 namn på ägare bosatta utomlands. Och fastigheter där utländska ägare bor i Sverige syns inte alls i registren.
”Ryssland bedriver hybridkrigföring”
På Muskö finns ett konkret exempel. Där försöker Försvarsmakten nu ta över ett fritidshus på grund av närheten till marinbasen.
Enligt försvarsminister Pål Jonson (M) har underrättelseinhämtning i Sverige ökat.
Socialdemokraternas försvarspolitiske talesperson Peter Hultqvist konstaterar att det inte bara handlar om hus nära försvarsanläggningar.
– Ryssland bedriver hybridkrigföring mot Sverige och andra länder. Det kan handla om fastigheter som kan användas för sabotage i Sverige, spioneri eller att på annat sätt underminera det svenska samhället.
Finland infört köpstopp
Även i Finland är frågan om ryskägda fastigheter aktuell. Där finns också mer information i registren. Finlands försvarsminister Antti Häkkänen bedömde för två år sedan att det fanns omkring 3 500 fastigheter med ryska ägare.
I juli 2025 infördes en lag som hindrar ryska medborgare från att köpa fastigheter i Finland.
Någon generell möjlighet att stoppa fastighetsköp av säkerhetsskäl finns inte i Sverige i dag.
Tar lite tid
Trots att det tillsatts två olika utredningar om frågan, SOU 2019:34 och SOU 2024:84, har det fortfarande inte kommit något lagförslag. Första utredningen tillsattes redan 2017, när Peter Hultqvist (S) var försvarsminister.
– Åren som gått har inte använts optimalt, konstaterar Peter Hultqvist (S).
Enligt försvarsminister Pål Jonson (M) handlar det om att utredningarna som gjorts inte täckt in tillräckligt många situationer.
– Vi har fört samtal med riksdagens partier, som pekar på att det är viktigt med en robust lagstiftning. Då tar det tyvärr lite tid, säger han.
Så arbetar vi
SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.