Monster: Berättelsen om Lizzie Borden
Netflix
Säsong 4
Av Ian Brennan, med Ella Beatty, Vicky Krieps, Charlie Hunnam, Rebecca Hall, Jessica Barden, Joey Pollari, Billie Lourd, Sarah Paulson, Linda Reiter, Oliver Spenceman.
BIOGRAFISK KRIMINALANTOLOGI. Fallet med Lizzie Borden, som ställdes inför rätta, men frikändes, för de brutala yxmorden på hennes pappa och styvmor i Fall River i Massachusetts 1892, var extremt uppmärksammat på sin tid. Och har förblivit ett av de mest ökända och legendomspunna olösta fallen i USA:s rättshistoria.
Ingen vet vad som egentligen hände, men det finns flera teorier och en viss mängd känd fakta. Och i den bästa av världar hade den här fjärde omgången av Ryan Murphys och Ian Brennans ”Monster”-antologi kunnat bli en viktoriansk motsvarighet till den första säsongen av Murphy-producerade ”American crime story” från 2016, om rättegången mot OJ Simpson.
För även här borde det finnas mycket att säga, om medial cirkus, klass, status och uppenbara juridiska tabbar, och om hur ett frikännande i rättssalen är något helt annat än ett frikännande i allmänhetens ögon.
Men manusförfattaren Brennan har i stället valt att gå ungefär samma väg som han gjorde med förra årets ”Berättelsen om Ed Gein” och kokat en stökig soppa som tar sig otroliga friheter med historien och är över precis hela stället.
Ella Beatty (som alltså är dotter till Warren Beatty och Annette Bening) spelar Lizzie, som i seriens inledning går bärsärk i sitt välbärgade hem med en yxa. Först på sin styvmor Abby (Rebecca Hall) och sedan på sin pappa Andrew (Charlie Hunnam).
Varför?
Vi spolas tillbaka fyra månader i tiden, och får se hur jävligt den udda men vänliga Lizzie har det, med en snudd på sadistisk styvmor och en försumlig pappa som inte orkar lyssna på kvinnors tjatter men älskar sina yxor – som han använder i jobbet när han behöver kapa benen på lik som är för långa för att få plats i de kistor han har snickrat ihop.
Saker och ting blir dock lite bättre när den världsvana Bridget Sullivan (Vicky Krieps) blir familjens hushållerska och tar Lizzie under sina kompetenta vingar. De kommer varandra nära, i ett gränsland mellan vänskap, mentorskap och sexuell åtrå, och planerar och genomför morden tillsammans.
Det var den korta sammanfattningen. Men här finns mer. Oj så mycket mer.
Här finns också historien om den ungerska grevinnan Elisabet Báthory (som också spelas av Krieps), som tros ha torterat och mördat flera hundra unga flickor och kvinnor i slutet av 1500-talet och början av 1600-talet. Och historien om den prostituerade seriemördaren Aileen Wuornos (Sarah Paulson), som dömdes till döden i Florida för att mördat flera män under åren 1989-1990 (och för övrigt spelades av en Oscarsvinnande Charlize Theron i filmen från 2003 som hette just ”Monster”).
Och här finns splatter, mensblod, viktorianska vibratorer, kaskadspyor, sexuellt melodrama och suffragetter i en salig röra, i vad som känns som en feministisk hämndfantasi på högstadienivå, gjord av män som spekulerar yrvaket i vad som verkligen kan väcka kvinnligt raseri.
Jag säger inte att man har tråkigt. ”The Lizzie Borden” är bitvis riktigt rolig, även när den nog inte försöker att vara det. Hall levererar sina ofta absurda repliker med imponerande engagemang. Och Paulson är så bra som Wuornos (som här lite otippat har blivit en Lizze Borden-fangirl) att man skulle önska en egen säsong om bara henne, om det inte vore för att risken för att även den skulle spåra ur är överhängande.
Men håller ihop gör det här faktiskt inte.
”Monster: Berättelsen om Lizzie Borden” finns att streama på Netflix.