När svenska elevers kunskapsresultat faller går tankarna lätt till dem som redan har det svårast i skolan. Till elever som halkar efter, inte når gymnasiebehörighet eller inte får det stöd de behöver. Men årets PISA-resultat visar att mattekrisen är bredare än så. Även elever som redan presterar på en hög nivå har tappat.
Svenska 15-åringar får i PISA 2025 i genomsnitt 464 poäng i matematik. Det är 18 poäng lägre än 2022 och det lägsta svenska resultat som hittills uppmätts. Bland eleverna vid den 90:e percentilen har matematikresultatet sjunkit från 607 till 593 poäng sedan 2022. Detta måste bredda diskussionen om den svenska mattekrisen.
Svensk skoldebatt handlar ofta, och med rätta, om elever som riskerar att inte nå kunskapsmålen. Men ibland verkar diskussionerna utgå från att elever som redan ligger långt fram klarar resten själva. Det gör de inte.
Talang är inte självgående. Intresse utvecklas inte av sig självt. Och den som aldrig möter något som är svårt får heller aldrig upptäcka hur långt hon kan nå. Sverige har inte bara ett ansvar att se till att alla barn får med sig grundläggande kunskaper från skolan. Vi måste också ge dem vill gå långt - riktigt långt - möjligheten att springa.
Ett litet land som Sverige har inte råd att slösa med talang. I länder som USA och Kina finns enskilda städer med fler invånare än hela vårt land. Vår styrka måste ligga i hur väl vi tar vara på den potential som finns.
Någonstans i dagens klassrum sitter de ungdomar som om tio eller tjugo år kommer att forska fram nya läkemedel, utveckla framtidens teknik och starta företag som ännu inte finns. Att ge svårare utmaningar till elever som ligger långt fram betyder inte att vi ska prioritera bort dem som halkar efter. Båda grupper behöver en skola som möter unga där de befinner sig, och tar dem dit de vill nå.
För detta krävs bättre möjligheter till fördjupning i skolan. Men skolan kan inte bära ansvaret ensam. Unga behöver också sammanhang utanför klassrummet där ett intresse kan utvecklas och fördjupas. Sådana miljöer kan både ge den som kämpar i klassrummet en ny väg in i matematiken och låta den som redan kommit långt utveckla spetskompetens.
Ingen förväntar sig att en fotbollstalang ska utvecklas enbart på idrottslektionerna. Det finns klubbar, tränare, läger, cuper och tävlingar. Den som brinner för matematik eller naturvetenskap behöver också sådana miljöer – genom exempelvis matteklubbar, läger och vetenskapstävlingar.
Årets PISA-resultat är en ny varningssignal för svensk matematik. Men problemen är inte nya. Under drygt två decennier har resultaten pendlat, med kraftiga fall och perioder av återhämtning. Nu är vi nere på den lägsta nivå som hittills uppmätts.
Ambitionen för svensk matematik kan inte stanna vid att färre ska misslyckas. Den måste också vara att fler ska bli riktigt bra. Sverige behöver höja golvet i matematiken. Men vi får inte glömma att också höja taket.
Julia Qiu, förbundsordförande, Unga Forskare
Jonathan Jilg, vice förbundsordförande, Unga Forskare
Emelie Bergvall, styrelseledamot, Unga Forskare
Lovisa Sigfridsson, styrelseledamot, Unga Forskare
Marina Peltonen, styrelseledamot, Unga Forskare
Selma Hodzic, styrelseledamot, Unga Forskare