Så var det i gång igen. Talmannen bjuder på kakor, varefter partiledarna paraderar i riksdagens pressrum för att inte svara på frågor. Folk ojar sig om hur svårt och låst allt är.
Allt är med andra ord precis som för åtta år sedan.
Då, efter valet 2018, pratade allvarliga förståsigpåare om det ”svåraste parlamentariska läget sedan demokratins genombrott”.
Det var fånigt då, och det är om möjligt ännu fånigare nu.
Myten om det ofattbart svåra parlamentariska läget odlas främst av folk som skulle vilja se en permanent socialdemokratisk enpartiregering, som kan regera med olika majoriteter beroende på fråga.
I riksdagen är det dock bara S själva och numera (lite överraskande) även Centerpartiet som gillar tanken på en ren S-regering. Två tredjedelar av riksdagen är helt emot, så idén får ses som något fantasifull.
För en betraktare någon annanstans i Europa måste läget riksdagen se ut som enklast tänkbara.
De fyra partierna till höger har haft en gemensam majoritet och regering. Nu har majoriteten skiftat till de fyra partierna till vänster, som alla pekat ut samma statsministerkandidat.
Inte heller de sakpolitiska sprickorna lär imponera söder om Smygehuk.
Lyckas hon misslyckas lär hon få svårt att förklara sig
Samtliga inblandade partier befinner sig med marginal inom något slags europeisk mittfåra. Alla skriver under på försvarsupprustningen, stödet till Ukraina och medlemskapet i EU.
Alla vill blanda en stark offentlig välfärdssektor med marknadsekonomi. Okej, inte Vänsterpartiet egentligen, men så länge ingen påminner Nooshi Dadgostar om partiprogrammet brukar det vara lugnt.
I Spanien regerar S med ett parti som står till vänster om svenska V. Regeringen är beroende av fem regionala småpartier, varav åtminstone två vill bryta upp den spanska statsbildningen.
Det är ett knepigt parlamentariskt läge. Men premiärminister Pedro Sanchez hankar sig fram ändå.
I Danmark sitter för övrigt Vänsterpartiets systerparti SF i samma regering som den tidigare borgerlige statsministern Lars Lökke Rasmussen.
Det tog lite tid, men det gick. Bland annat eftersom de faktiskt pratade med varandra.
Nu kommer Magdalena Andersson få ett så kallat sonderingsuppdrag av talmannen. Exakt hur det ska gå är oklart, men en sak är säker: Lyckas hon misslyckas lär hon få svårt att förklara sig för kompisarna på kontinenten.
”You know, in Sweden we have this old Farmer's Party and a thing called Red Lines ...”
Viktor Barth-Kron är politisk kommentator på Expressen.