I slutet av mars höjde de svenska storbankerna sina rörliga boräntor med 0,15 procentenheter, trots att Riksbankens styrränta låg kvar på samma nivå.
Boräntorna har därefter sänkts – men inte lika mycket. Finansminister Elisabeth Svantesson (M) har kritiserat bankerna hårt under våren. I maj skrev hon till Expressen:
”Vi är nog många som känner helig vrede när vi ser hur bankerna beter sig när de sätter sina räntor. Gång på gång är de snabba med att höja räntorna, men drar fötterna efter sig med att sänka räntorna.”
Storbankerna har dessutom ytterligare ett knep för att maximera sina intäkter från de rörliga boräntorna. Genom att tajma ränteändringar tjänar de flera miljoner kronor varje månad, visar en granskning som jämförelsetjänsten Zmarta har gjort.
Så funkar räntetricket
Rörliga boräntor har, trots namnet, tre månaders bindningstid. Bankernas ränteändringar slår igenom på något som heter villkorsändringsdagen. För de flesta banker inträffar denna dag samma datum varje månad. Bankerna kan maximera intäkterna genom att höja boräntorna strax innan villkorsändringsdagen och sänka boräntorna strax efter den. Kunder kan därmed tvingas betala höjd ränta direkt, men behöva vänta upp till tre månader på att få sänkt ränta.
Sveriges sju största banker tjänade enligt Zmartas beräkningar drygt fem miljoner kronor per dag under våren genom att tajma ränteändringarna på ett – för dem – klokt sätt.
– För en genomsnittlig kund handlar det om en ringa förlust på runt tusenlappen. För de stora bolånebankerna handlar tajmingen om miljonbelopp. Det är ett smart och nästan osynligt sätt att öka intäkterna då relativt få kunder tänker på det, säger Ola Söderlind, hushållsekonom på Zmarta i ett pressmeddelande.
Swedbank sticker ut
Swedbank är den storbank som ur intäktssynpunkt har tajmat ränteändringarna allra bäst, enligt Zmarta. Banken ska på detta sätt ha tjänat uppåt 40 miljoner kronor. Handelsbanken har enligt granskningen agerat på ett liknande sätt och tjänat drygt 30 miljoner kronor.
Ola Söderlind säger till Svenska Dagbladet att han inte är förvånad över mönstret.
– Man kan aldrig bevisa att tajmingen har varit uppsåtlig, men bankerna är ju företag och alla företag vill ju tjäna så mycket pengar som möjligt. Kan man göra det utan att det syns för kunderna så är det ju jättebra ur bankernas synvinkel.
Svaret: ”Affärsmässiga grunder”
Swedbanks presschef Hannes Mård skriver till tidningen att modellen med ett fast datum för räntevillkorsändringar skapar förutsägbarhet för såväl banken som kunderna. Enligt honom följer bankens räntejusteringar utvecklingen av korta marknadsräntor.
”Beslut om prissättning görs på affärsmässiga grunder där vi ser till behovet av att attrahera och behålla kunder, konkurrenssituationen, bankens finansieringskostnader och lönsamhet”, skriver han till Svenska Dagbladet.