Det här är en argumenterande text med syfte att påverka. Åsikterna som uttrycks är skribentens egna.
DEBATT | DEMOKRATI
Tidöpartierna har skäl att lyssna närmare på väljarna i utsatta områden. Vår undersökning ”Röster inför valet 2026”, genomförd av Indikator opinion på uppdrag av Järvaveckan research, visar att flera av de förslag som Tidöpartierna driver har starkt stöd där, inte minst bland personer med utländsk bakgrund.
I denna grupp stödjer 70 procent sänkt skatt på arbete, jämfört med 53 procent bland personer med svensk bakgrund i samma områden. För sänkt skatt på bensin och diesel är andelarna 66 respektive 48 procent. Bland personer med utländsk bakgrund stödjer också 71 procent dubbelt straffvärde för brott med koppling till kriminella nätverk och 51 procent fängelse från 14 års ålder vid grova brott.
Många upplever dessutom att partierna söker deras stöd. I utsatta områden anser 42 procent att Sverigedemokraterna och 40 procent att Moderaterna i mycket eller ganska stor utsträckning försöker vinna röster från personer som dem. Socialdemokraterna och Vänsterpartiet ligger högre, med 60 respektive 45 procent. Detta mäter upplevelsen av att bli tilltalad, inte partisympati eller faktisk kampanjaktivitet.
Den ideologiska bilden är också blandad. I utsatta områden placerar sig 43 procent till vänster och 21 procent till höger. Samtidigt svarar 18 procent varken vänster eller höger och 18 procent ”vet inte”, jämfört med 14 respektive 5 procent i övriga Sverige. Fler saknar alltså en tydlig vänster–högerplacering, vilket inte automatiskt betyder att de saknar ett partisympatier.
Stöd för enskilda förslag är inte stöd för ett parti. Undersökningen säger heller inte hur människor faktiskt röstade. Men resultaten borde utmana föreställningen att dessa väljare på förhand tillhör ett visst politiskt läger. Ingen människas politiska övertygelse kan utläsas ur hennes bakgrund, tro eller adress.
För att vinna förtroende behöver Tidöpartierna också möta väljarnas prioriteringar. Bland personer med utländsk bakgrund i utsatta områden anger 31 procent jobb och arbetslöshet som en av de viktigaste valfrågorna och 18 procent anger rasism och diskriminering. Samtidigt uppger 50 procent i denna grupp att hushållsekonomin har försämrats under det senaste året, jämfört med 33 procent bland personer med svensk bakgrund i samma områden och 22 procent i övriga Sverige.
Här behövs trovärdiga svar om arbete, vardagens kostnader och lika behandling. Som vi tidigare har framhållit på DN Debatt är väljarna trötta på en integrationsdebatt utan lösningar. Politiska förslag behöver därför följas av ett bemötande som visar att människorna bakom rösterna tas på allvar.
Där finns en tydlig signal till hela det politiska ledarskapet. Det finns nämligen en utbredd uppfattning, både i utsatta områden – där 68 procent instämmer – och i övriga Sverige, att politiker alltför ofta generaliserar och beskriver personer med utländsk bakgrund negativt.
Upplevelsen är alltså långt ifrån begränsad till dem som själva bor i dessa områden. För partier som vill nå nya väljare borde detta vara en anledning till självrannsakan.
När väljare kallas ”röstboskap” antyds att deras röster är mindre självständiga och mindre genomtänkta än andras. När deras deltagande används för att ifrågasätta ett valresultats legitimitet blir budskapet ännu allvarligare: att vissa medborgares röster räknas, men inte riktigt borde väga lika tungt.
Tidöpartiernas ledare behöver tydligt avvisa sådana föreställningar, även när de kommer från egna företrädare eller anhängare. Arbetet med att vinna förtroende undergrävs om de människor som partierna försöker nå samtidigt misstänkliggörs för sina politiska val.
De som förlorat väljarnas mandat behöver hjälpa sina anhängare att hantera motgången utan att misstänkliggöra valsystemet eller dem som röstade annorlunda. De som vunnit väljarnas förtroende denna omgång måste visa ödmjukhet. Det gäller över blockgränserna.
För Tidöpartierna finns här ett val som sträcker sig bortom 2026: att lyssna på dessa väljare, konkurrera om deras förtroende och säga ifrån när deras lika medborgarskap ifrågasätts.
I en demokrati finns inga B-medborgare. Den principen måste försvaras också när människor använder sin röst på ett sätt man själv ogillar.
Ahmed Abdirahman
vd och grundare, Stiftelsen Järvaveckan