Det är en förenklad bild av ett val. Människor som är födda i Sverige och människor som är födda i andra länder är inte politiska kollektiv. De är individer med olika erfarenheter, värderingar, prioriteringar och politiska uppfattningar.
Och även om det nu är så att en större andel väljare med utländsk bakgrund röstade på det rödgröna blocket, är det i sig inte särskilt märkligt. Människor röstar utifrån vad de tror är bäst för dem själva, deras familjer och det samhälle de vill leva i. Det gäller alla väljare, oavsett var de är födda. En väljare med utländsk bakgrund är inte mindre rationell eller mindre demokratisk för att personen röstar på ett visst parti. Precis som alla andra kan man väga frågor som ekonomi, arbete, välfärd, skola, sjukvård, kriminalitet, migration och framtid mot varandra. Man kan också rösta utifrån sina erfarenheter av samhället.
Egna intressen
Att människor i någon grupp i större utsträckning röstar åt ett visst håll borde därför väcka frågor om vilken politik som tilltalar dem, inte om varför en viss grupp skulle ha ”gett” ett parti eller ett block segern. Ingen väljare är skyldig att rösta på ett parti bara för att någon annan tycker att det vore mer lämpligt. Att människor röstar utifrån vad de uppfattar som sina egna intressen är en grundläggande del av demokratin. Det gäller lika mycket den som är född i Sverige som den som har flyttat hit från ett annat land.
Frågan borde därför inte vara:”Varför röstade invandrarna så?” Frågan borde vara:”Vilka politiska frågor var viktiga för dessa väljare och varför?”
Det är där den politiska diskussionen borde börja. Hur ska vården fungera? Hur skapar vi en skola där alla barn får möjlighet att lyckas? Hur får fler människor möjlighet att arbeta och försörja sig själva? Hur bekämpar vi kriminaliteten utan att samtidigt skapa ett samhälle där människor misstänkliggörs på grund av sitt namn, sin hudfärg eller sin bakgrund?
Det är sakpolitiken som behöver stå i centrum. Migration och integration ska självklart kunna diskuteras. Det måste finnas utrymme för olika uppfattningar om mottagande, etablering, språk, arbete och segregation. Man ska kunna kritisera både tidigare och nuvarande migrations och integrationspolitik. Men en seriös politisk diskussion måste skilja mellan att diskutera politiken och att skuldbelägga människor.
Det finns helt enkelt inget enhetligt ”invandrarväljarblock”, lika lite som det finns ett enhetligt ”svenskt” väljarblock
När debatten gång på gång handlar om vilka grupper som påstås ha ”gett” ett parti eller ett block segern riskerar vi dessutom att missa en viktig demokratisk poäng: väljare är individer. En person kan ha utländsk bakgrund och vara mycket kritisk till migrationspolitiken. En annan kan vara född i Sverige och ha en helt annan syn. En tredje kan prioritera sjukvården framför migrationen. En fjärde kan framför allt rösta på grund av ekonomin. Så ser en demokrati ut.
Det finns helt enkelt inget enhetligt ”invandrarväljarblock”, lika lite som det finns ett enhetligt ”svenskt” väljarblock.
Därför behöver vi också vara försiktiga med att använda människors bakgrund som en genväg för att förklara politiska resultat. Det riskerar att göra människor till representanter för en grupp i stället för att se dem som väljare med egna uppfattningar. Det är dags att sluta leta efter syndabockar och börja prata om samhällsproblemen. Ett Sverige som håller ihop byggs inte genom att ställa människor mot varandra. Det byggs genom att människor får möjlighet att delta, göra sina röster hörda och känna att politiken också handlar om deras vardag.
Splittrar människor
Vi behöver en politisk debatt som vågar vara tuff i sak men respektfull mot människor. En debatt som kan diskutera migration utan att misstänkliggöra invandrare. Som kan prata om integration utan att dela upp befolkningen i ”vi” och ”dom”. Och som framför allt vågar prata om vad politiken faktiskt vill åstadkomma. Valet bör inte användas som ännu ett verktyg för att splittra människor. Låt oss i stället ta väljarnas engagemang på allvar och möta det med sakpolitik, lösningar och respekt.
För svenska folket röstade inte med en enda röst och det är just det som är poängen med en demokrati.
Milyon Tekle-Haile, statsvetare, vice ordförande PACER (tidigare KOLV) och ersättare i Göteborgs kommunfullmäktige för Socialdemokraterna.