Det vimlade av ryska skämt under Sovjet- och kommunisttiden och ryssarna har fortfarande kvar sitt sinne för galghumor.
Så de har ett namn för det tredagarsval till det ryska underhuset – duman – som inleds under fredagen. Det kallas i folkmun för ”en speciell val operation”.
Det är förstås en anspelning på Vladimir Putins och Rysslands officiella benämning på det krig som är djupt inne på sitt femte år i Ukraina – en ”speciell militär operation”.
Det råder krigströtthet även i Ryssland och en rysk mätning – ja, de ska alltid tas med ett antal nypor salt – för opinionsinstitutet Levada nyligen visade att 70 procent av de tillfrågade beskriver den politiska situationen i landet som ”spänd” eller ”kritisk”.
Så ett parti som går till val på att få ett snabbt slut på kriget borde ha en chans att lyckas väl. Men detta är Putins Ryssland. Detta är inga demokratiska val.
Det finns ett oppositionsparti – Jabloko – som ville gå till val på slogan ”Fred och frihet - för ett liv utan fruktan”, men det förbjöds av Rysslands högsta domstol att ställa upp.
Jabloko hade ökat lite för mycket i mätningarna. En av partiets ledare – Lev Sjlosberg – dömdes till elva års fängelse i augusti för att ha ”spritt falska anklagelser om den ryska armén”.
Det behövs verkligen inte mycket för att bli diskvalificerad i årets ryska parlamentsval. En kandidat i Tjeljabinsk förbjöds att ställa upp sedan han sagt:
– Hellre tio år av förhandlingar, än en dag av krig.
Det var ett citat. Den som sa det från början var Andrej Gromyko, Sovjetunionens utrikesminister under många, många år.
Valkampanjen har i år ibland tagit smått surrealistiska former. Vid en tv-debatt i Rjazan, cirka 200 kilometer sydväst om Moskva, dök exempelvis ingen av de sex kandidaterna upp på tv-debatten de skulle delta i.
Nyhetsankaret välkomnade tittarna till sändningen, kameran visade sex tomma talarstolar och journalisten konstaterade:
– Kandidaterna har inte dykt upp. Så tack och hej från mig!
Även Kremls talesperson Dmitrij Peskov medger öppet att ryska parlamentsval inte riktigt fungerar som val i väst.
– Vi har vårt eget politiska system, vår egen politiska process, sa han nyligen.
En nyhet för i år att den ryska säkerhetstjänsten FSB är mer direkt involverad att gallra ut kandidater som inte tillåts delta i valet.
De som godkänns kan komma från andra partier än Putins stödparti Förenade Ryssland, men när det gäller så röstar de alla som Kreml vill. Många av dem i år är krigsveteraner från Ukraina.
Det finns 450 platser i duman och Förenade Ryssland kommer inte att lägga beslag på alla. Det ser ju inte bra ut.
Men målet är att komma över 300 och därmed över två tredjedels majoritet. I förra valet 2021 fick Förenade Ryssland 324 platser.
Ett sätt för ryssarna att protestera är att välja att inte gå och rösta över huvudtaget. Ett oberoende opinionsinstitut – ExtremScan – beräknar att bara 25 procent kommer att rösta, uppger exempelvis The Economist.
Men Putin lär se till att siffran blir betydligt högre. Målet uppges vara minst 45 procents valdeltagande och Kreml har en väl upparbetad rutin att få offentliganställda att ta sig till vallokalerna.
När Levada tidigare under sommaren ställde frågor om det kommande valet så svarade två tredjedelar att de överhuvudtaget inte kände till att val stundade.
Det säger en del om intresset. På frågan om vilken händelse som stundade i september så hade dock många ett svar.
– Mobilisering.
Det återstår att se om det svaret trots allt blir korrekt. Det har spekulerats en hel del i att Putin efter valet kommer att genomföra den första mobiliseringen bland ryska män sedan 2022.
Siffrorna går inte riktigt ihop längre. Den frivilliga rekryteringen till militären och kriget i Ukraina har svårt att få ihop tillräckligt med soldater att sända till fronten.
Så ja, Putin och hans Förenade Ryssland kan fira när helgen är över, men det finns åtskilliga orosmoln vid horisonten.