Artikeln i korthet
■ Experter är överens om att Riksbanken kommer att höja räntan framöver.
■ Valresultatet och kommande finanspolitik kan spela in och få Riksbanken att ”dra i räntehandbromsen”.
■ Räntemarknaden är pessimistisk och får den rätt kan det bli betydligt dyrare med bolån.
Vid Riksbankens senaste räntebesked, den 20 augusti, lämnades styrräntan oförändrad på 1,75 procent. Myndigheten uppgav dock att det är sannolikt att räntan kommer att höjas senare i år.
Torsdag nästa vecka kommer nästa räntebesked.
Bedömningen är att styrräntan kommer att lämnas oförändrad även då, men sen höjas vid något av Riksbankens återstående besked – den 4 november och 16 december – före årsskiftet.
Spår högre inflation och räntehöjningar
SBAB tror på två räntehöjningar på totalt 0,5 procentenheter ”i närtid”.
– Med anledning av den negativa omvärldsutvecklingen skulle jag bli extremt förvånad om vi inte får se en tydlig uppgång i inflationen framöver, även om det knappast blir så illa som sist det begav sig 2022, säger Robert Boije, chefsekonom på SBAB, i en kommentar.
Banken har dock skjutit upp sin prognos för den första höjningen från november till december.
– Troligen vill Riksbanken se att inflationen ligger tydligt över målet under två månader i följd innan den beslutar om att höja styrräntan, säger Boije.
Han fortsätter:
– Den fortsatt stökiga geopolitiska situationen gör prognoserna över BNP, inflation och räntor mycket osäker. Den utmanande regeringsbildningen adderar ytterligare ett litet lager osäkerhet.
Marknadens oro: Fem höjningar
Samtidigt räknar räntemarknaden med att Riksbanken kan behöva höja räntan fem gånger till slutet av 2027, uppger SEB för Ekot.
– Framför allt handlar det om att förväntningarna på centralbankerna runtom i världen har svängt om väldigt mycket sen kriget i Iran startades. Man är orolig för att inflationen ska sticka i väg och då behöver centralbankerna strama åt, säger bankens Sverigeekonom Amanda Sundström till radion.
Det skulle i så fall kunna innebära ökade ränteutgifter på flera tusen kronor i månaden för bolåntagare.
Men enligt Ekot gör flera experter bedömningen att så många höjningar som fem inte kommer att behövas.
– Vi tror det kommer en eller två räntehöjningar, kanske till och med tre, inom det kommande året, men att det ska vara så akut att det behöver komma redan de närmaste mötena verkar lite väl aggressivt, säger Amanda Sundström till Ekot.
Så kan valet påverka
Något annat som påverkar Riksbankens kommande besked är finanspolitiken. Enligt Robert Bergqvist, senior ekonom på SBAB, hamnar myndigheten i en rävsax om en rad dyra vallöften ska infrias när nästa regering tar vid.
– Det politikerna ger med ena handen måste Riksbanken ta tillbaka med den andra, har han sagt till Dagens industri.
Den bilden delas av Sharon Lavie, sparekonom på Lendo.
”Riksbanken är visserligen politiskt oberoende, men i praktiken är det nästa regerings skatte- och utgiftspolitik som ritar upp spelplanen”, skriver hon i ett blogginlägg.
Hon menar bland annat att om högre skatter och avgifter ”sprider sig genom ekonomin”, så att företagen höjer sina priser, ”uppstår en farlig kedjereaktion”.
”Inget annat val”
”Biter sig det breda inflationstrycket fast har Riksbanken inget annat val än att svara med höjd ränta”, skriver Sharon Lavie.
Även hon uppger att om regeringen gasar bromsar Riksbanken:
”Om nästa regering öppnar plånboken för stora, dyra reformer som får svenskarna att konsumera mer, ökar trycket i ekonomin. Om staten eldar på efterfrågan i ett läge där inflationen fortfarande är ett orosmoln, tvingas Riksbanken väga upp det genom att dra i räntehandbromsen.”