Publicerad 20.27
FAGERSTA. 16-årige Ayad har äntligen fått komma hem från sjukhuset.
I tre veckor har han vårdats för livshotande skador efter skolattacken på Brinellskolan.
– Jag trodde först att det var på låtsas. Men sedan sprang han mot mig och högg mig i magen och bröstet, säger han.
Fredag den 21 augusti hade 16-årige Ayad sin första skoldag på industriprogrammet på Brinellskolan i Fagersta.
Under dagen hade eleverna tagit skolfoton och på eftermiddagen fick han och hans klasskamrater en rundtur i biblioteket innan de slutade för dagen.
Ayad gick till sitt skåp. Efter skolan tänkte han köpa en läsk och sedan åka hem.
Men Ayad kom aldrig hem den fredagen. Plötsligt bröts det vanliga sorlet i skolkorridoren av höga skrik.
– Jag hörde personer skrika och springa, och en kille med ett långt svärd som sprang efter dem, säger han.
Ayad såg hur en av personerna föll mot golvet och hur mannen med svärdet gick till attack. Efter att han huggit personen som låg ner tog mannen upp sin telefon och fotade. Sedan vände han sig mot Ayad.
Hans ansikte doldes av en svart hjälm.
– Han sa ”jag kommer efter dig sen”.
Högg mot hjärtat
– Jag trodde först att det var på låtsas. Men sedan sprang han mot mig och högg mig i magen och bröstet. Jag grep tag i svärdet när han försökte hugga mot mitt hjärta. När jag höll i det vred han svärdet och drog i det, säger Ayad.
På något sätt lyckades Ayad ta sig upp på fötter igen och börja springa.
– När jag vände mig om och sprang högg han mig i ryggen. Sedan sprang jag ner och ut ur skolan. Där fick jag hjälp av några lärare som tryckte t-shirts mot mina sår.
Trots att han hade fått ett tiotal hugg mot överkroppen – ett så djupt att det hade skurit in i hans lever – kände han bara smärtan i handen som han greppat runt svärdklingan.
Intensivvårdades
Vid ungefär samma tidpunkt hade hans mamma Shahen börjat köra mot Brinellskolan. När hon kom fram till skolgården och såg alla polisbilar och ambulanser visste hon fortfarande inte vad som hade hänt hennes son.
Till en början fick hon höra att han hade skadat handen och att han hade förts till lasarettet i Västerås, och hennes första tanke var att det kanske hade varit ett bråk mellan några av eleverna på skolan. Men när hon kom fram till sjukhuset blev hon ombedd att vänta i ett rum.
Sedan berättade en läkare vad som hade hänt.
– Jag bara grät och grät. När jag till slut fick se honom låg han på en bädd. Jag rörde vid honom och han var helt kall, säger Shahen.
Ayads skador var livshotande och man flyttade honom till Karolinska sjukhuset i Solna där han skulle opereras och intensivvårdas.
– De sa att han hade 50 procent chans att klara det, säger Shahen.
Punkterade lungorna
I två veckor vårdades Ayad på Karolinska sjukhuset. Han har opererats flera gånger och under de första veckorna kunde han inte gå.
Sedan flyttades han till lasarettet i Västerås innan han slutligen fick komma hem.
När vi träffar honom i hemmet i Fagersta är det svårt att tro att han för bara två veckor sedan var sängliggande.
Han sitter upp i en säng som flyttats till vardagsrummet. På soffbordet kan man se olika förpackningar med tabletter som Ayad tar mot smärtan och för att kunna sova bättre.
Men han har inte lika ont längre.
– Han punkterade mina lungor och skadade min hjärtmuskel och levern. Jag har fortfarande lite ont i kroppen, framför allt i nacken och handen, säger Ayad.
Skador på inre organ
Dagarna efter attacken drömde han mardrömmar. I sjukhusbädden på Karolinska hörde hans mamma hur han skrek högt i sömnen en gång.
Medan vi pratar visar mamma Shahen bilder på när Ayad låg på sjukhuset.
För att vårda skadorna på Ayads inre organ behövde man öppna upp hela hans mage, och på bilderna kan man se hur Ayad ligger nedsövd med slangar över hela kroppen.
I dag har han ärr på armarna och på ryggen. Över magen sträcker sig ett stort plåster. Plåstret kommer han behöva under en lång tid framöver, för att kroppen ska kunna läka ordentligt.
– När det kommer till mina inre organ är det framför allt levern som fortfarande måste läka, säger han.
Och handen som han stoppade svärdet med. I dag har han gips och en skena som ska hålla handen stabil medan den läker.
– Jag vet inte när och om handen kommer bli helt återställd. Fingrarna kommer ta tid och jag ska träna hemma, säger han.
Och träna gör han. Med hjälp av en krycka tar han sig förvånansvärt snabbt fram genom lägenheten, och på promenaderna som han försöker ta så ofta han orkar.
– Jag är mest hemma nu, men annars går jag ut med mina vänner och går på promenad med min mamma. Jag måste gå ut och röra mig, säger han.
Mamma: ”Var så orolig”
Han vet ännu inte när han kommer kunna återvända till skolan igen, men han längtar.
Efter en vardag igen, efter sina vänner och efter att kunna gå till gymmet.
– Jag hoppas att jag så småningom ska kunna gymma igen.
Medan han pratar sitter mamma Shahen bredvid honom. Hon tittar på sin son och nickar och i hennes ögon kan man se hur stolt hon är över honom.
Men också hur orolig hon har varit.
– Den första tiden på sjukhuset kommer jag knappt ihåg. Jag visste knappt vilken dag det var eller hur länge vi hade varit där, säger hon.
Flera gånger lyfter hon hur tacksam hon är för vårdpersonalen som hjälpt Ayad.
– Jag vill bara säga tack till all personal på sjukhuset, på Karolinska i Stockholm. De har fantastisk personal där. De är bäst, bäst, bäst, säger hon.
På bordet i vardagsrummet står en stor bukett blommor. Den har familjen fått av Shahens kollegor.
Nästan alla de känner har hört av sig. Men inte Ayads skola, eller kommunen.
– Jag önskar att de hade kunnat ringa åtminstone. Inte en enda gång när vi var på Karolinska hörde de av sig, varken rektor, lärare, kommunen eller politiker. Jag önskar att de hade kunnat fråga hur han mådde, säger Shahen.
– Nu är det jag som varit tvungen att ringa runt till alla, meddela dem vad som händer och försökt ta reda på hur vi ska få hjälp.
”Tänker att det ska bli bra”
Några minuter efter att dådet inleddes på Brinellskolan greps 18-årige Liam Nebel av polisen.
Han bar svarta kläder och i händerna höll han ett svärd och sin telefon. Med den hade han filmat hur han gick till attack mot sina skolkamrater, enligt Aftonbladets uppgifter.
En 17-årig flicka dog och tre tonårspojkar skadades. En av dem var Ayad.
Jag frågar vad hans klasskompisar har sagt om det som har hänt.
– De är arga på killen som har gjort det här, men de är jätteglada att jag lever, säger Ayad.
Innan vi säger hejdå frågar jag vad han tänker om framtiden. Om han kommer känna sig trygg i skolan igen.
– Det kommer jag. Jag tänker att det ska bli bra. Jag ska gå tillbaka till skolan, träffa mina klasskamrater och mina vänner.
Aftonbladet har sökt Brinellskolan.