För första gången sedan 2023 höjde amerikanska centralbanken Federal Reserve räntan på onsdagskvällen med 0,25 procent till mellan 3,75 och 4 procent.
Beslutet i Federal Reserves tolv personer starka kommitté var enhälligt, något som tolkades som en markering mot Donald Trump. Efter beslutet dröjde det inte länge innan presidenten visade sitt missnöje genom ett inlägg på Truth Social där han krävde att räntan borde sänkas till 1 procent (!).
I samtal med journalister hävdade Donald Trump att han pratat med Fed-chefen Kevin Warsh, som han själv har utsett, före beslutet och skyllde räntehöjningen på de övriga ledamöterna i kommittén som han menar är ”mycket fientliga”.
Kevin Warsh motiverade beslutet med att inflationen i USA är för hög och varit det för länge. Prisökningarna har legat över målet 2 procent i fem år, i augusti var de 3,4 procent.
Den största drivkraften har varit stigande bränslepriser, i sin tur en konsekvens av kriget mot Iran som Donald Trump startade i februari. I början av året förväntades Federal Reserve i stället sänka räntan under 2026.
På marknaden tolkades beskedet som att Federal Reserve prioriterar inflationen framför att behaga Donald Trump. Räntebeslutet sågs som ett stresstest för Federal Reserves oberoende, ett test som banken alltså klarade.
Federal Reserve räknar enligt sina prognoser med att höja räntan åtminstone ytterligare en gång under 2026 och att den sedan ligger kvar under 2027. Men på räntemarknaden räknas med ytterligare tre höjningar under nästa år, rapporterar Wall Street Journal.
Räntorna på amerikanska statsobligationer har redan stigit kraftigt den senaste tiden.
Även i Sverige rycker en räntehöjning från Riksbanken närmare, även om gissningarna spretar om när den kommer. Den svenska konjunkturen går starkare och även i Sverige har marknadsräntorna gått upp. Räntan på en svensk tioårig statsobligation är 3,15 procent, den högsta nivån på 15 år.
Enligt en rapport från SEB räknar räntemarknaden med att Riksbanken höjer räntan fem gånger från dagens 1,75 procent till 3 procent i slutet av 2027, skriver TT.
Nästa gång Riksbanken ger ett räntebesked är den 24 september.
En höjning till 3 procent skulle betyda rörliga bolåneräntor på närmare 4 procent mot dagens genomsnittliga nivå kring 2,7 procent.
Det innebär en rätt rejäl ökning av svenskarnas lånekostnader. Hushållen har skulder på sammanlagt 5600 miljarder kronor, enligt statistik från SCB. En ränteuppgång med 1,25 procentenheter innebär ökade ränteutgifter på i storleksordningen 70 miljarder om året.
Flera banker har börjat höja sina bundna boräntor de senaste dagarna.
Räntorna på de obligationer som bankerna ger ut för att finansiera sina bolån har också klättrat. Sedan den 1 juli har räntan på en tvåårig obligation stigit från 2,4 till 3,1 procent och en femårig från cirka 3 till 3,5 procent.
SBAB spår att Riksbanken höjer räntan två gånger det närmaste halvåret med början i december och att den rörliga boräntan sedan stiger till 3,3 procent under 2027 och ligger kvar där.
Hur det kommer gå med räntan vet ingen, mycket kan hända på ett år.
Men en sak verkar ganska säker: eran med riktigt låga bolåneräntor ser ut att vara över för den här gången.