Flygandet från Arlanda har haft svårt att hämta sig efter pandemin. Uppgifter från statliga Trafikanalys visar till exempel att det i Europa bara är Finland och Slovenien som haft en trögare återhämtning.
Under de senaste åren har Arlanda också halkat allt längre efter Köpenhamns flygplats.
Utvecklingen har framför allt väckt oro i näringslivet. Tunga näringslivsföreträdare har varnat för att dåliga förbindelser från Arlanda påverkar företagens möjligheter att göra affärer.
I en ny, ännu opublicerad, rapport hävdar nu Stockholms handelskammare att de dåliga förbindelserna dessutom leder till stora extra kostnader för dem som reser från Arlanda jämfört med Köpenhamns flygplats.
Under ett år måste de som reser från Arlanda göra 640 000 fler mellanlandningar än vad de hade behövt om Arlanda haft lika bra förbindelser som Köpenhamns flygplats.
En viktig förklaring är att Köpenhamns flygplats har fler direktlinjer, bland annat till destinationer i Nordamerika.
Höga kostnader för byte av flyg
Den extra restiden till följd av mellanlandningarna beräknas kosta omkring 1,5 miljarder kronor om året, enligt Stockholms handelskammare.
Dessutom har tidtabellen för flygen från Arlanda glesats ut och det har blivit sämre förbindelser till destinationer som är viktiga för företagen.
– Vi är ett land i en perifer del av Europa och vi är helt beroende av bra flygförbindelser. Det finns en stor oro i näringslivet för den försämrade tillgängligheten med flyg, säger Daniella Waldfogel, vd för Stockholms handelskammare.
Enligt henne finns det flera förklaringar till att det blivit sämre möjligheter att flyga från Arlanda. Allt från att Sverige under flera år hade en, nyligen skrotad, flygskatt till att många företag, kommuner och myndigheter infört reseregler som av miljöskäl ska hålla nere flygandet.
– De behandlar flyget som ett problem som måste begränsas när flyget i själva verket är en del av Sveriges ekonomiska infrastruktur. Det har gjort Sverige mindre attraktivt för flygbolagen, säger Daniella Waldfogel.
För dem som av klimatskäl vill hålla tillbaka flygandet går det samtidigt att se de försämrade flygförbindelserna som en framgång. Det visar ju att de åtgärder som gjorts för att hålla tillbaka flygandet fungerar och att den tidigare debatten om flygskam haft effekt.
Många företag, kommuner och myndigheter har infört regler för att minska flygresandet av klimatskäl. Om färre väljer flyget minskar också underlaget för vissa linjer.
Waldfogel pekar samtidigt på att flera kommuner och företag samtidigt efterfrågar bättre flygförbindelser. De vill alltså både minska de anställdas flygresande och ha ett stort utbud av flyglinjer.
– Det är en ekvation som inte går ihop, säger Daniella Waldfogel.
För att vända på utvecklingen vill hon att både företag, kommuner och myndigheter ändrar sina reseregler så att det blir mer tillåtet att flyga för de anställda. Dessutom kan näringslivet och staten behöva skapa en fond som kan stödja etableringen av fler direktlinjer.
Draghjälp från danskt SAS
Räknat i antal passagerare syns det också tydligt hur Köpenhamn, Nordens klart största flygplats, ryckt ifrån Arlanda. För 25 år sedan var de jämnstora. Men det senaste året kunde Köpenhamn räkna in 32 miljoner resenärer mot Arlandas 24 miljoner.
Köpenhamn har dessutom fått draghjälp av att flygbolaget SAS, som sedan starten för 80 år sedan haft Köpenhamn som sin viktigaste flygplats, nu fokuserar än mer dit. En följd av att både Sverige och Norge har lämnat ägandet i SAS. Bolaget kontrolleras nu i stället av fransk-nederländska flyggruppen Air France-KLM och danska staten.
Men det finns olika sätt att se på flygplatsernas utveckling. Trafikanalys visar till exempel i en rapport att det för långresorna inte märks några tecken på att Arlandas konkurrenskraft skulle ha försämrats sedan 2010. Köpenhamn har under hela denna period haft bättre förbindelser än Arlanda.
Däremot verkar det som att Arlanda inte lyckats dra nytta av den snabba ekonomiska utveckling som skett i Sverige de senaste 20 åren. Växande ekonomi brukar leda till ökat flygande.
Och som Handelskammaren också konstaterar i sin rapport har både Arlanda och Köpenhamns flygplats halkat efter andra större flygplatser i Europa när det gäller hur bra förbindelser de har med omvärlden.