Sverige är på väg att få en ny statsminister. Bara formaliteter återstår innan Sverige åter har en socialdemokratisk statsminister.
Magdalena Andersson kommer att träda till just som Sverige är på väg ut ur lågkonjunktur och in i ekonomiskt goda tider. Det är naturligtvis en slump, men Socialdemokraterna brukar ha tur med konjunkturen.
Borgerliga statsministrar som Thorbjörn Fälldin (C), Carl Bildt (M), Fredrik Reinfeldt (M) och Ulf Kristersson hade oturen att träffas av internationella kriser. De tvingades rida ut stålkris, tekokris, varvskris, fastighetskris, finanskris, Ukrainakris och inflationskris.
Under socialdemokratiskt ledda mandatperioder har svensk ekonomi i stället dragit nytta av global högkonjunktur och ekonomisk återhämtning.
Det finns fem tydliga exempel:
￭ Under Tage Erlanders regeringstid (1945-1969) gynnades svensk industri av en enorm efterfrågan på svenska exportvaror. Europa skulle ju byggas upp på nytt. Det innebar rekordår för svensk ekonomi och långvarig högkonjunktur, framför allt under Erlanders tidiga regeringsår.
￭ Olof Palme inledde sin andra regeringsperiod (1982-1986) med att stimulera exportindustrin med en devalvering av kronan på 16 procent. Det sammanföll med en kraftfull internationell högkonjunktur som fyllde statskassan och skapade 1980-talets glada yuppie-år.
￭ Under Göran Perssons inledande år som statsminister (1996-2006) sanerades statsfinanserna. Därefter ledde en global it-boom till att världsekonomin tog fart. Det gav vingar åt svensk exportindustri och ny styrka åt Sveriges statsfinanser.
￭ När Stefan Löfven bildade regering hösten 2014 vände det ekonomiska läget tvärt. En djup global finanskris ersattes av en utdragen global högkonjunktur. Svensk ekonomi gynnades av minusräntor, ökade skatteintäkter, sjunkande arbetslöshet och stora budgetöverskott.
￭ Magdalena Andersson blev statsminister 2021 när den globala coronakrisen ebbade ut. En global ketchupeffekt ledde till ökad efterfrågan på varor och tjänster. Det gav en kraftig tillväxtskjuts innan Kristerssons regering tillträdde och drabbades av inflation och räntechock under hösten 2022.
Allt talar för att Magdalena Anderssons gynnas av konjunkturuppgång också under en andra regeringsperiod. Den kan ge Sverige ekonomiskt goda tider ända fram till valet 2030.
En mängd indikatorer tyder på annalkande högkonjunktur: accelererande BNP-tillväxt, ökad privat konsumtion, växande företagsinvesteringar, stigande aktiekurser, ökad export, färre konkurser, sjunkande arbetslöshet…
Magdalena Andersson måste dock vara vaksam över att priserna just nu pressas uppåt. Men också det tyder på annalkande högkonjunktur med ökat sug efter varor och tjänster.
Att även lönerna pressas uppåt beror på ökad brist på arbetskraft. Företag och myndigheter har i goda tider svårare att hitta medarbetare med rätt cv.
Växtkraften i Sveriges ekonomi är just nu starkare än i länder som Finland, Storbritannien och USA. Och vi ligger dubbelt så högt som EU-snittet. Sverige når visserligen inte upp till Cyperns, Irlands och Maltas goda tillväxtsiffror, men ligger skyhögt över Tysklands och Frankrikes svaga växtkraft.
Sveriges nya S-styrda regering kommer till dukat bord i en begynnande högkonjunktur. Man kan säga att det beror på idogt borgerligt regeringsarbete. Man kan också säga att det beror på tur.
I en intervju med Sydsvenskan myntade Göran Persson en gång ett bevingat ord: ”Det är väl bättre att välja en regering som har tur än en som ständigt har otur”.
Det återstår att se om denna tur håller i sig för Magdalena Andersson. Risken finns att hon blir ett socialdemokratiskt undantag. Sedan tidigare finns bara ett sådant undantag.
När Ingvar Carlsson blev statsminister 1986 efter mordet på Olof Palme tog han över en ekonomi som gick på högvarv. Efter fyra år fick skenande inflation och en bristande lånebubbla konjunkturen att vända ner. Carlsson bromsade krisen med ett omstritt räddningspaket med både pris- och lönestopp.
Paketet röstades ner i riksdagen. Carlsson avgick. Han återkom dock, illa tilltygad, och styrde Sverige fram till 1991 års socialdemokratiska valförlust.
Sverige har hög bnp-tillväxt
Bruttonationalproduktens växtkraft i årstakt (i procent) under andra kvartalet 2026.
Sverige 2,8
Finland 2,5
USA 2,1
Norge 2,0
EU 1,2
Storbritannien 1,2
Tyskland 0,9
Frankrike 0,7
Källa: Eurostat.