Klimatförändringarna påverkar de hydrologiska cyklerna på planeten, det vill säga vattnets kretslopp. Vissa delar går fort – mängden nederbörd och fukt i jorden kan förändras på grund av väder över dagar eller veckor. Andra delar, som avsmältningen av isen på polerna och glaciärerna, förändras över årtiondena.
Det som rapporten från Världsmeteorologiska organisationen (WMO) slår fast är att både de snabba och långsamma systemen blir alltmer kaotiska.
– Det är ett rimligt mönster. Det slår inte lika överallt. Men vissa delar av världen har påverkats mycket i förhållande till andra, säger forskaren Yeshewatesfa Hundecha.
”Tömmer sparkontot”
WMO:s generaldirektör Celeste Saulo liknar de långsamma delarna av systemet vid en sorts buffert, som gör att det inte blir vattenbrist så fort det inte regnar på några veckor.
”Men vi tömmer det sparkontot. De markbaserade vattenlagren globalt har en sjunkande trend sedan 2014–2016 – en ihållande, årtiondelång signal”, säger hon i ett pressmeddelande.
Det är alltså sötvattnet, det som främst används av människor och djur till dryck och bevattning, som minskat de senaste tio åren. I Somalia tvingades nästan en halv miljon människor på flykt till följd av torkan förra året, och överlag riskerar skördarna att minska.
Det här handlar inte bara om klimatförändringarna, enligt Hundecha, utan också om att människan överutnyttjar underjordiska reserver.
Mer extremväder
De snabbare förändringarna märks bland annat genom mer extremväder. Antingen regnar det för mycket – vilket leder till översvämningar och skred – eller för lite. Flodsystemen har varit ur balans de senaste sju åren. Antingen har det varit mer vatten än normalt i deras avrinningsområden, eller mindre.
– Om klimatförändringarna fortsätter på liknande sätt så blir vattentillgången jättevarierande. Ett år kan det vara jätteblött och ett annat kan det vara jättetorrt. Den kontinuerliga tillgången på vatten blir osäker, säger Hundecha.