Det här är en argumenterande text med syfte att påverka. Åsikterna som uttrycks är skribentens egna.
DEBATT | BRÄNSLE
Tyskland förbereder nya lättnader när drivmedelspriserna slår rekord. I Frankrike rapporteras dieselpriser över 2,50 euro per liter på vissa stationer och ännu högre priser lokalt. Om två veckor börjar Sveriges tillfälliga skattesänkningar rullas tillbaka. Varningslamporna blinkar – men regeringen tycks hoppas att stormen ska blåsa förbi.
Det som händer i Tyskland och Frankrike är inte avlägsna nyheter. Det är en förvarning om vad som kan vänta svenska hushåll, åkerier, lantbruk och företag.
I Tyskland har det genomsnittliga drivmedelspriset nått rekordnivåer. Förbundskansler Friedrich Merz säger att regeringen snart ska presentera nya lättnader eftersom många, särskilt på landsbygden, inte längre klarar kostnaderna. Diskussionen handlar bland annat om pristak, beskattning av energibolagens övervinster och nya stöd.
I Frankrike har dieselpriset på vissa stationer passerat 2,50 euro – omkring 27–28 svenska kronor. På särskilt dyra platser rapporteras priser nära 32 kronor litern. Samtidigt saknar omkring var tionde station minst en typ av drivmedel. När priserna stiger snabbt och människor fruktar brist uppstår hamstring, köer och ännu större oro.
Så sprider sig en energikris: först som geopolitisk störning, sedan som högre olje- och raffinaderipriser, därefter som en chock vid pumpen och till sist som inflation genom hela ekonomin.
Sverige står inte skyddat. Den 30 september upphör den första tillfälliga svenska skattesänkningen. Från den 1 oktober kan bensinen bli omkring en krona dyrare per liter och dieseln cirka 40 öre dyrare, inklusive moms, om förändringen slår igenom fullt ut. Den större tillfälliga sänkningen, motsvarande ungefär tre kronor vid pumpen, upphör sedan den 30 november.
Staten är alltså på väg att återställa skatter samtidigt som omvärldsrisken ökar och andra europeiska regeringar diskuterar nya stöd. Sverige riskerar att trycka upp priset genom politiska beslut i samma ögonblick som marknaden drar åt samma håll. Det vore ansvarslöst.
Bränslepriset är inte bara en kostnad för den som står vid pumpen. Diesel driver lastbilarna som kör maten till butiken, maskinerna i jord- och skogsbruket, entreprenörernas fordon, hemtjänsten, hantverkarna och industrins transporter. När dieseln blir dyrare läggs kostnaden på frakten, varorna och tjänsterna. Till slut betalar alla – även den som inte äger en bil.
Ett hushåll som använder 2 600 liter per år får en merkostnad på 7 800 kronor om priset stiger med tre kronor litern. Vid sex kronor handlar det om 15 600 kronor. Pengarna måste tas från mat, boende, barnens aktiviteter eller sparande.
För småföretag och åkerier blir beloppen snabbt hundratusentals kronor. Marginalerna är redan pressade. Alla kostnader kan inte skickas vidare till kunden, och när det sker får vi högre priser och ny inflation. En bränslechock stannar aldrig vid pumpen.
Tidpunkten är särskilt farlig. Hösten och vintern innebär högre energianvändning. Olje- och drivmedelsmarknaden är fortsatt sårbar för kriget i Mellanöstern, störningar i sjöfarten, attacker mot energiinfrastruktur och minskade lager. Internationella energiorganet IEA har varnat för ett kraftigt försämrat utbudsläge. Det finns inga
garantier för att dagens priser är toppen. Sverige behöver en beredskapsplan innan krisen är ett faktum.
Regeringen bör omedelbart meddela att den första skattesänkningen förlängs efter den 30 september. Den bör förbereda en förlängning av den större sänkningen efter den 30 november och redovisa vilka åtgärder som sätts in om bensin eller diesel passerar fastställda prisnivåer.
En trappa kan utlösas automatiskt: vid ett visst pris förlängs skattesänkningen, vid nästa nivå sänks skatten ytterligare och vid akut brist prioriteras samhällsviktiga transporter, jordbruk och livsmedelsförsörjning. Regeringen bör kalla drivmedelsbranschen, transportsektorn och lantbruket till krissamtal och skärpa bevakningen av bolagens marginaler. Skattelättnaderna måste nå konsumenten – inte
fastna i företagens resultat.
Det handlar inte om att blunda för klimatfrågan eller stoppa omställningen. Sverige behöver elektrifiering, bättre kollektivtrafik och minskat oljeberoende. Men en omställning som kör sönder hushållens ekonomi och slår ut fungerande företag förlorar både folkligt stöd och politisk hållbarhet.
Människor kan inte byta bil, bostadsort eller arbete över en natt. Lastbilar, arbetsmaskiner och jordbruk kan inte elektrifieras genom ett pressmeddelande. Fram till dess måste samhället fungera.
Tyskland har förstått att rekordpriser kräver politisk handling. Frankrike visar vad som händer när priser, oro och brist möts. Sverige har fortfarande ett kort fönster att agera i – men det stängs snabbt.
Vänta inte tills svenska pumpar visar 25, 28 eller 32 kronor litern. Då har kostnadschocken redan nått matbutiken, företagens bokföring och hushållens köksbord.
Regeringens uppgift är inte att förklara krisen i efterhand. Uppgiften är att förebygga den medan det fortfarande går.
Peder Blohm Bokenhielm
grundare av Bränsleupproret