Slår hål på myten om värnplikt: Gör dig inte till bättre människa
Ny FOI-rapport • ”Djupt rotad”
・Uppdaterad:
Att värnplikten inte bara utbildar soldater utan också gör unga till mer ansvarsfulla medborgare är en utbredd föreställning. Men ny forskning från FOI visar att det saknas vetenskapligt stöd för den bilden.
– Den här föreställningen är så pass djupt rotad i samhällsdebatten och i den vetenskapliga litteraturen, vilket gör att man kanske skulle tro att det fanns tydligare effekter än vad det faktiskt gör, säger FOI-forskaren Peter Bäckström.
Förutom att utbilda stridsdugliga soldater beskrivs värnplikten ofta som en skola i ansvar och ordning.
Men forskningen säger något annat. Totalförsvarets forskningsinstitut, FOI, har gått igenom flera tidigare studier där man undersökt skillnader mellan personer som gjort värnplikt och andra grupper. Man har bland annat tittat på valdeltagande, blodgivning, kriminalitet och tillit till andra människor – men hittar inget stöd för att värnplikten i sig gör unga till bättre samhällsmedborgare.
Peter Bäckström, som tagit fram rapporten, menar att det är många svenskar som delar bilden av att värnplikten gör en till en bättre samhällsmedborgare.
– Många har säkert en positiv upplevelse av hur det är att göra lumpen och tyckte kanske att den tiden var väldigt bra. Men det behöver ju inte vara samma sak som att värnplikten faktiskt orsakar stora förändringar i unga människors attityder och beteenden, säger han.
Delade uppfattningar om betydelsen
På Livgardet utanför Stockholm förbereder sig de värnpliktiga inför en brandövning i ösregnet. Kanske passar det därför extra bra med en lumpen-klassiker: värmande ärtsoppa och pannkakor. Men huruvida värnplikten gör unga till bättre samhällsmedborgare råder det delade meningar om.
– Både ja och nej. Jag är i den åldern när man växer upp och blir vuxen, men jag skulle inte säga att det gör någon större skillnad, säger Emil Lindström.
– Försvarsmakten lär en att hjälpa andra och se till att alla mår bra i sin omgivning. Samtidigt handlar det mycket mer om hur man är uppfostrad och hur tiden var innan värnplikten, säge Lovisa Nihlén.
FOI-forskaren Peter Bäckström är kritisk till att tillskriva värnplikten effekter som inte är vetenskapligt belagda. Han menar att det finns en risk att man missar andra, mer effektiva sätt att stärka ungas samhällsengagemang.
– Min uppfattning är att det är ett ganska vanligt återkommande tankesätt eller argument att man försöker motivera värnplikt med annat. Men jag menar samtidigt att det syftet, alltså att utbilda soldater till försvaret, räcker alldeles utmärkt som motivation för varför vi har värnplikt i Sverige, säger han.