Artikeln i korthet
• Malmölistans Nils Littorin har tagit plats i kommunfullmäktige i Malmö efter att ha anklagat andra politiker för korruption och hyckleri.
• Samtidigt visar Sydsvenskans granskning att han själv tidigare fått en formell varning för lönefusk under sin tid som läkare.
Nils Littorin har åkt hem till Oxie på sin lunchrast från jobbet som psykiater för att gå ut med hunden. Det kombinerar han med att ge Sydsvenskan en intervju.
Drygt 8 000 Malmöbor har röstat fram honom och Malmölistan till två mandat i kommunfullmäktige.
– Jag tror att de uppskattar min ärlighet, min rakhet och att jag granskar makten. Jag ställer politikerna till svars för alla galenskaper som de hittar på, säger han.
Sedan valrörelsen 2022 har Nils Littorin och hans medhjälpare överrumplat Malmöpolitiker med frågor, svåra att svara på i sociala medier-format.
Han har upprepande gånger kallat Katrin Stjernfeldt Jammeh ”korrupt”, baserat på en politisk uppgörelse med Miljöpartiet 2018–2022.
Tafatt har de flesta duckat hans påträngande kamera. Undvikandet och uppmärksamheten har varit avgörande för Malmölistans framgångar.
– Jag säger bara: ”Tack, Tiktok”.
Nils Littorin själv har redan lärt sig ett urgammalt maktknep vid obekväma frågor, ska det visa sig mot slutet av intervjun: Hänga upp sig på en bisak – och gå till motangrepp.
De flesta av Malmölistans väljare ser ut att komma från Sverigedemokraterna. Littorin och SD-toppen Magnus Olsson stöter regelbundet på varandra i Oxie. Men Littorin är inte orolig för dålig stämning i byn, som också är ett starkt fäste för båda partierna.
– Stämningen har alltid varit bra och det kommer den nog att fortsätta vara. SD är det enda partiet som har hjälpt oss att hålla koll på valsedlar när de började försvinna. Det är osjälviskt.
Hans parti hjälpte till att distribuera Örebropartiets valsedlar i Malmö – det är enda samarbetet dem emellan, säger han.
– Han [Markus Allard] har varit en inspiration, och Örebropartiet – den idén tycker jag är bra. Framför allt att det behöver byggas en massrörelse underifrån av vanligt folk som börjar ta tillbaka makten över våra institutioner.
Malmölistan startade han 2019, efter ett långt politiskt engagemang. Den en gång långhårige kommunisten har klippt sig, blivit specialistläkare i psykiatri och bytt ideologi.
Nu liknar hans världsbild mer den i extremhögern ofta citerade Samuel P Huntingtons teorier om kamp mellan kulturer och religioner, även om han inte nämner statsvetaren.
– Jag tror inte på ett drömrike längre. Kommunismen lovar ju ett klasslöst samhälle, med rättvisa för alla. Jag ser mer att samhällen går upp och ner, i en bana. Alla civilisationer har vuxit och sen kollapsat. Det svenska folkhemmet har nått sitt zenit och är på väg att falla sönder. Industrialismen i vår del av världen är i kris.
Nils Littorin kommer att fortsätta som fritidspolitiker. Först vid fyra mandat får ett parti oppositionsråd.
Du har en hård och anklagande ton i sociala medier. Hur ska dina patienter kunna känna att de kan berätta öppet om sina problem för dig?
– Dem jag anklagar har missbrukat sin makt. Politiker som i vissa fall är korrupta. Det tror jag de flesta inser är nödvändigt att avslöja.
Det är ju även andra personer – du har till exempel namn- och bildpublicerat kriminella. Du säger ”ut med packet”?
– Det är i så fall ett klipp från en tidning. Då är det redan publicerat. Och bara förnamnet.
Du kan ju möta kriminella som behöver psykiatrisk vård. Går det att kombinera din roll som psykiater med att använda ord som ”ut med packet”?
– Någon som har förgripit sig på en femtonårig ska absolut utvisas eller sitta i fängelse. På vilket sätt skadas förtroendet av att jag visar avsky mot våldtäktsmän? I så fall får det väl vara så.
Hans videor som nu tagit honom till kommunfullmäktige är i många fall en tillspetsning av avslöjanden från Sydsvenskan och andra mer traditionella medier.
Utöver Örebropartiet och Sverigedemokraterna hämtar Littorin inspiration från välkända populister. Partiarbetarna bär gula västar, som den franska proteströrelsen. I ett klipp svingar Nils Littorin en motorsåg mot Malmös stadshus och ropar att han ska ”kapa korruptionen”. Den riktiga ”motorsågspresidenten” är libertarianen Javier Milei i Argentina.
– Det finns ingen som har sånt genomslag på sociala medier som jag har i den här stan. Det har varit till stor hjälp.
Politikerna som Nils Littorin har överrumplat på stan med sin kamera har inte haft någon skyldighet att svara. Framöver blir det annorlunda. Ledamöter i ett parlament har rätt att få (något slags) svar från de styrande. Det kallas ”interpellation” eller ”enkel fråga”.
Det ser Nils Littorin fram emot, när han i snart träder in i kommunfullmäktige.
– Jag tycker att Katrin Stjernfeldt Jammeh ska börja svara på mina frågor. You can run, but you can’t hide.
När Sydsvenskan överrumplar Nils Littorin med en fråga utformad med inspiration från hans egen, ofta insinuanta, stil blir stämningen utanför radhuset i Oxie snabbt mindre triumfatorisk.
Hur mycket pengar har du själv fuskat till dig från Skånes skattebetalare?
– Ingenting. Vad är det för konstig fråga. Har du bevis för det?
Beviset är en formell varning som Littorin tilldelades av sin arbetsgivare Region Skåne 2021. Nils Littorin hade jour som läkare – men när han behövdes gick det inte att få tag i honom. Efter 45 minuter fick en sjuksköterska till slut söka upp honom.
– Jag har fått en varning för att jag vid ett tillfälle inte svarade i telefonen. Sen har de dragit det från min lön. Då är det väl inte jag som har fuskat?
Littorin framställer det som att ersättningen har betalats ut automatiskt efter passet. I den skriftliga varningen ser det annorlunda ut, han har aktivt agerat för att få ut ersättningen. Region Skåne anger att det är två grunder för varningen.
- Att han inte var tillgänglig för kollegorna.
- Men också att han ”… genom att ha registrerat störning under hela ovanstående arbetspass och därmed […] också fått ut ersättning för tid där [han] inte fullgjort ditt arbete”.
Att det var fel av honom att inte vara tillgänglig ska han så småningom lägga sig platt inför. Men först efter att ha gått till motangrepp.
Sydsvenskan vill fråga mer om hur mycket – eller lite – pengar det handlar om. Men när vi säger att vi utgår från hans ”lön på ungefär 100 000 kronor i månaden idag” hugger Nils Littorin.
– Kan du visa upp det? Ta fram det då! Var är min hundratusenkronorslön? Var får jag ut hundratusen?
Jag har tittat i dina utbetalningar.
– Ta fram det. Gör det nu.
I sju minuter klamrar sig Nils Littorin fast i förledet av den fråga han inte har hört slutet av. Han svarar inte på varför summan är viktig, mer än att rätt ska vara rätt.
– Ta tillbaka ditt felaktiga påstående eller visa upp att jag har en inkomst på 100 000 kronor, säger han samtidigt som han själv filmar.
Vi förklarar att vi inte kan ta fram ett dokument från en dator framför Littorins kamera, men att han kommer att få lönespecifikationen mejlad sedan, om han vill.
Några timmar senare lägger han ut en lång video på Facebook där han hävdar att Sydsvenskan ska skandalisera honom på grund av hans höga lön. Man borde inte räkna med fasta tillägg och jourersättning till hans grundlön på 89 000 kronor, anser han.
Hur mycket eller lite pengar han felaktigt fick den där journatten får vi inte svar på. Eller hur hans höga tonläge mot andra går ihop med att han försöker undvika frågor om egna fel.
Han ger ändå ett slags svar på själva huvudfrågan, varför han inte var tillgänglig för sina kollegor.
– För att alla gör misstag. Den som är fri fån synd kan kasta första stenen. Det här hände för fem år sedan och de har åtgärdat felet.