Var tredje person som drabbas av hjärtinfarkt är över 80 år. Äldre med hjärt-kärlsjukdom utgör en stor del av hjärt-kärlvården i Sverige. Men det är också en grupp som i högre grad behöver vård som är anpassad efter deras förutsättningar. Detsamma gäller äldre med lungsjukdom.
Dagens hälso- och sjukvård har allt fler brister när det gäller äldre människor. Både föråldrade attityder till åldrande och brist på resurser bidrar till ett system där sjukvård alltför ofta ersätts av omsorg. Men äldre människor kan också bli sjuka. Ålder får inte och ska inte användas som skäl för att inte behandla. De som är äldst i landet har rätt till god och korrekt vård.
Internationell forskning bekräftar att ålder påverkar vilken vård patienter faktiskt får. I den hittills mest omfattande genomgången av ålderismens hälsoeffekter gick Becca Levy, professor i epidemiologi vid Yale School of Public Health, och hennes kollegor igenom 422 studier från 45 länder på fem kontinenter, med sammanlagt över sju miljoner deltagare. Studien beställdes av WHO och publicerades 2020. I 95,5 procent av studierna kopplades ålderism till sämre hälsoutfall för äldre patienter. Resultaten var samstämmiga oavsett land, hälsoområde och tidsperiod, och andelen studier som visade sådana samband ökade dessutom över tid.
I Sverige gäller det bland annat personer över 80 år som drabbas av hjärtinfarkt. Att de äldsta patienterna i betydligt lägre utsträckning än yngre får invasiva undersökningar och behandlingar, alltså ingrepp där läkare går in i kroppen för att undersöka eller behandla, framgår tydligt av Swedeheart, det nationella kvalitetsregistret för hjärtsjukvård.
Underbehandling av äldre kan inte förklaras enbart med medicinska faktorer. En viktig orsak är att de äldsta patienterna är systematiskt underrepresenterade i den forskning som ligger till grund för vårdens riktlinjer. I medicinska studier deltar äldre personer ofta i för liten utsträckning, trots att hög ålder är en stark riskfaktor för hjärtinfarkt och stroke. Det innebär att de råd och riktlinjer som läkare följer i stor utsträckning bygger på studier av yngre och friskare patienter, och att det därför saknas kunskap om hur de äldsta bäst bör behandlas. I detta vakuum riskerar klinisk osäkerhet att leda till försiktighet, och försiktighet till underbehandling.
Det finns också brister i vården och omsorgen för de sjukaste och äldsta inom den kommunala sjukvården och framför allt på särskilt boende, SÄBO, för äldre som inte längre kan bo hemma.
Speciellt tydlig är bristen på sjukvård. Inspektionen för vård och omsorg, Ivo, granskade under 2022 nära 2 000 boenden i 283 kommuner. Ingen av kommunerna levde upp till de krav som ställs på hälso- och sjukvård vid särskilda boenden. Myndigheten skriver att ”även om svensk vård står sig relativt väl i internationella jämförelser visar tillsynen att lägstanivån av vården på SÄBO är oacceptabelt låg”.
Den bristande bemanningen och den dåliga arbetsmiljön inom äldreomsorgen är mycket oroande. Det är också allvarligt att den medicinska kompetensen brister inom hemtjänsten.
Det är bra regeringen fortsatt skjuta till pengar för att öka kompetensen, men behoven är större än de resurser som tillförs.
Mycket bekymmersamma är skillnaderna i medicinsk kompetens mellan ordinärt boende och särskilt boende, SÄBO. Att den medicinska kompetensen är låg inom särskilt boende framgår av Kolada, kommunernas statistiska databas. Där framgår att det 2025 gick 22,3 boende per sjuksköterska på dagtid under vardagar i landet. Året före var motsvarande siffra 21,6. Drygt 110 av de registrerade kommunerna hade 2025 en lägre sjuksköterskebemanning än genomsnittet.
Skillnaderna mellan olika SÄBO är stora. Enligt Kolada kan en sjuksköterska en vardag ha ansvar för alltifrån cirka 8 till nästan 70 boende. De som bor på SÄBO har stora medicinska behov och stora omsorgsbehov. Därför behövs ett medicinskt kompetenslyft inom äldreomsorgen – inte i framtiden, utan nu.
Oavsett hur regeringen ser ut efter söndagens val:
• Säkerställ att primärvården har tillgång till medicinsk specialistkompetens för kroniska hjärt-, kärl- och lungsjukdomar, till exempel genom digitala verktyg eller samarbete mellan olika yrkesgrupper.
• Ge äldre med hjärt- och lungsjukdom som bor på särskilt boende bättre tillgång till läkare och sjuksköterskor.
• Stärk den medicinska kompetensen för all personal som arbetar med kroniskt sjuka, så att personalen kan upptäcka försämringar i hjärt-, kärl- och lungsjukdomar i tid. Ta bort minutstyrningen inom hemtjänsten, alltså system där hjälpen planeras och mäts i fasta minuter i stället för efter den äldres behov.
• Synliggör sjuka äldre i forskning, register och politik. Ge Socialstyrelsen i uppdrag att se över åldersgränser i kvalitetsregister och uppföljningsprogram, med målet att inkludera äldre.
SKRIBENTEN
Anders Åkesson, ordförande för Riksförbundet Hjärtlung
Vill du också skriva på Aktuella frågor? Så här gör du.