Extremvärmen har Europa i ett dödsgrepp. I Frankrike har tre små barn avlidit i överhettade bilar. I Spanien ska 212 personer ha dött på grund av värmen – på bara fyra dagar.
Artikeln i korthet
I Storbritannien hade man varmaste junidagen någonsin med 36,1 grader i onsdags. Samma dag var Frankrikes varmaste sedan 1947 med temperaturer över 40 grader.
Men det varma klimatet kan också bidra till betydligt mer kyla, där vi kan få vintrar med 40 minusgrader i Stockholmstrakten. För det är vad som kan vänta om Atlantens största strömsystem, Amoc, kollapsar helt och hållet.
Island är ett av de nordiska länderna som redan tar riskerna på stort allvar.
– Det är ett direkt hot mot vår nationella motståndskraft och säkerhet, förklarade klimatminister Johann Pall Johannsson i vintras, enligt Reuters.
Varmare luft – svagare havsström
Enkelt förklarat är Amoc anledningen till att vi har behagligt väder i vår del av världen; varmt vatten transporteras norrut och bidrar till mildare klimat.
Men när klimatförändringarna ger varmare luft vid Nordpolen, påverkar det också det komplexa strömsystemet i havet. Resultatet blir en långsammare eller helt avstannad Amoc, med kallare vintrar, torrare somrar och en höjning av havsnivåerna med så mycket som en meter.
Nyligen publicerad forskning pekar på att strömmarna kan försvagas med 50 procent innan år 2100.
Det här är Amoc
Atlantic meridional overturning circulation.
SMHI studerar svensk påverkan
Alla är däremot inte lika eniga om havsströmmarnas kollaps – FN:s klimatpanel bedömde exempelvis för fem år sedan att Amoc inte stannar av under det här århundradet. Men Stefan Rahmstorf, professor vid Potsdams institut för klimatforskning, ger en inte lika positiv syn.
– Jag är nu alltmer orolig att vi når en brytpunkt i mitten av det här århundradet, där en avstannad Amoc blir oundviklig, säger han till The Guardian.
I Sverige har SMHI inlett en förstudie för att kartlägga forskningen om hur en Amoc-kollaps kan påverkar Sverige.
– Även om det finns osäkerheter så vet vi helt säkert att ju snabbare vi minskar utsläppen, desto mindre blir risken för en kollaps i närtid, säger Ola Kalén, oceanograf och projektledare på SMHI, till Dagens Nyheter.