USA:s centralbank höjer sin styrränta för första gången på över tre år. Vad betyder det för ekonomin i USA och Sverige? DN:s ekonomireporter Hasse Eriksson svarar på fem frågor om beskedet.
Vad har hänt?
USA:s centralbank höjer styrräntan från 3,50–3,75 procent till det nya intervallet 3,75–4,00 procent. Det är den första höjningen på över tre år. Därmed utmanar nya chefen Kevin Warsh president Trump som sagt att han vill att Federal Reserve sänker räntan.
Warsh tillträdde i maj. Han har visserligen gjort klart att inflationen är för hög och att Fed ska få ner den. Men i övrigt har han inte gett någon tydlig information om centralbankens planer. Därför var det inte helt klart vilket besked som skulle komma, även om marknaden räknade med en höjning.
Feds mål är att inflationen ska ligga på 2 procent. Förra veckan kom siffror som visade att inflationen i augusti var 3,5 procent i USA. En bra bit över målet. Till det kan läggas att oljepriset är på fortsatt hög nivå som en följd av kriget mellan USA och Iran. Dyrare olja innebär ökad risk för att inflationen drar i väg ytterligare.
Bedömare tror också att det kan komma fler räntehöjningar framöver. När Fed börjat höja har det ofta följts av fler höjningar, visar historien.
President Trump vill se sänkt ränta – struntar Fed-chefen i det?
Warsh efterträdde Jerome Powell som ordförande. Powell fick hård kritik av Trump för att han inte sänkte räntan och presidenten utsåg Warsh till att ta över den prestigefyllda posten.
Det har funnits farhågor om att Warsh skulle gå i Trumps ledband och att den amerikanska centralbankens oberoende skulle skadas. Oberoendet är en grundbult för en centralbank, som ska kunna fatta beslut som är bäst för ekonomin – inte för styrande politiker.
Nu har Warsh hamnat i kläm mellan Trumps krav och den höga inflationen. Trump har till och med kommit med det märkliga hotet att om inte Warsh sänker räntan ska presidenten stoppa handeln med länder där USA har underskott i handeln.
Onsdagens höjning visar att farhågorna om Feds oberoende har kommit på skam – i varje fall för tillfället. Det återstår att se hur president Trump reagerar på detta.
Det ska tilläggas att ordföranden för Fed inte själv bestämmer räntan. Beslutet tas av en kommitté med ytterligare elva personer och onsdagens besked var enhälligt. Vilket också ger en bild av ett oberoende mot Trump.
Vad säger huvudpersonen Kevin Warsh?
– Inflationen är fortsatt hög. Dagens penningpolitiska åtgärd kommer att leda till en snabbare återgång till direktionens mål på 2 procent, sa Kevin Warsh på presskonferensen i samband med beskedet.
– Inflationen är för hög och har varit så för länge, konstaterade han också.
Något som kan tolkas som att han inte kommer att backa för fler räntehöjningar. Prognoser från Fed i samband med beslutet kan också tolkas som att det kommer en höjning till i år, enligt nyhetsbyrån Direkt.
Hur reagerar marknaderna på beskedet?
De amerikanska börserna visade inga dramatiska förändringar på beskedet. Dollarn stärktes marginellt mot kronan och de amerikanska räntorna steg något. Möjligtvis räknar investerare in att det kommer fler höjningar från Kevin Warsh framöver.
Vad betyder beslutet för oss i Sverige?
För svensk del blir det ingen direkt påverkan. Inte som när svenska Riksbanken ändrar räntan som direkt påverkar rörliga bolån.
Men en faktor för svenskar är hur de amerikanska börserna tar emot beskedet. Vi svenskar har mycket av vårt sparande – både privat och för pensionen – placerat i amerikanska aktier.
Fakta:Federal Reserve
USA:s centralbank har två mål, att hålla inflationen på två procent och en stabil sysselsättning på arbetsmarknaden.
Ska också reglera banker och värna om den finansiella stabiliteten.
Organisation: Består av en central styrelse (Board of Governors) i Washington och 12 regionala Federal Reserve-banker runt om i landet.