Moderatledaren Ulf Kristersson hoppas nog i sitt innersta att det ändå kan bli fyra år till som statsminister. Det är ju så nära!
Och hans parti har gått bra i valet 2026. Moderaterna har återtagit positionen som riksdagens andra största parti, högerns största – att då ändå förlora regeringsmakten svider förstås.
På upploppet inför valet var alla blickar fixerade på Liberalerna. Men Moderaterna gick också kräftgång i opinionsmätningarna över sommaren, med siffror runt 16–17 procent.
Facit när rösterna snart är färdigräknade: uppemot 20 procent i riksdagsvalet, en ökning sedan sist. Trots läckage av stödröster till Liberalerna.
Kan det vara så att många väljare uppskattar borgerlig politik, men ratar främlingsfientlighet och populistiska pajaskonster? Se där en fråga för borgerliga eftervalsanalytiker.
Moderaterna är också det enda högerparti som har ökat sin totalandel av rösterna i Sveriges kommuner. Bara MP har vuxit i fler kommuner än M.
Mönstret syns också i Skåne.
I Region Skåne har Tidöpartierna möjlighet att styra vidare för att M vuxit, övriga har tappat.
I traditionellt genomröda Malmö är det MP och V som går starkast, medan S och alla Tidöpartierna backar – M dock med endast 0,5 procentenheter, ett i stort sett oförändrat väljarstöd.
I Lund däremot gör Moderaterna med Rasmus Törnblom i spetsen ett kanonval och ökar med 5,5 till 19,2 procent av lundabornas stöd – samstyret med S, som också ökar lite, har tydligen lönat sig.
I M-fästet Lomma backar partiet, efter en stökig mandatperiod. Medan Staffanstorps starke moderat Christian Sonesson kan se fram emot fyra år med egen majoritet. Framgångsreceptet, enligt Sonesson?
”Don’t fix it if it ain’t broken”, säger han, som styrt Staffanstorp sedan 2013 (SvD 15/9).
Nåja, det finns nog ett och annat som behöver fixas också i Staffanstorp. Och många väljare tycks sätta tilltron till Moderaterna.