”Hård kritik mot Kina – men hur långt vågar EU gå?”
EU:s handelsrelation med Kina har nått en kritisk punkt och unionen kommer att använda alla verktyg den har för att få bättre balans i handeln, sade Ursula von der Leyen i sitt linjetal. Men hur hårt tryck kan, och vill, EU egentligen sätta?
Niklas Svensson
En svag inhemsk konsumtion samtidigt som produktionssidan fortsatt växa har gjort att Kinas intresse för den europeiska marknanden ökar, man behöver helt enkelt konsumenter. Att kontrollera viktiga värdekedjor och råvaror är också av strategiskt geopolitiskt intresse. Men för ett EU vars ekonomier går svagt har har relationen börjat skava rejält.
Ett handelsunderskott motsvarande en miljard euro om dagen har blivit siffran som lyfts fram för att spegla den ojämna handeln med Kina.
En obalans som väckt allt mer irritation inom unionen när europeiska företag halkar efter i kampen med sina ofta statsunderstödda konkurrenter, där tillgången till den kinesiska marknaden begränsas och tiotusentals europeiska jobb hotas.
Vill se resultat snart
På EU-toppmötet i juni gav eu-ledarna kommissionen i uppdrag att se över vilka verktyg som behövs för att kunna skydds sig mot Kina, en signal om att något måste förändras i alla fall ur Bryssels perspektiv.
Från europeiskt håll vill man se resultat av pågående diskussioner före EU-toppmötet i oktober annars flaggar kommissionen för tuffare handelsåtgärder. Men frågan är hur långt man vågar gå.
För samtidigt som det finns en irritation över obalansen finns också en rädsla för kinesiska svar, och intresset för att fullskaligt handelskrig är minst sagt begränsat bland frihandelsvänliga EU-länder.
Det finns också frågetecken kring hur långt det räcker. Tullar kan ge ett visst skydd för men löser inte den långsiktiga frågan om de europeiska företagens konkurrekskraft.
EU beroende av importen
Exporten till kina är också fortsatt viktig, och även om arbetet med att bredda tillgången till kritiska råvaror inletts så är Europa fortsatt helt beroende av Kina för mängder av komponenter som är helt nödvändig för europeisk industri, vilket den asiatiska jätten är väl medveten om. Och redo att utnyttja som von der Leyen påpekade i talet.
Mötet mellan EU och Kina i början av oktober blir en temperaturmätare och reaktionerna på det efterföljande toppmötet ger sannolikt en signal åt vilket håll konflikten lutar.
Det här är en analys
Slutsatserna är journalistens egna. SVT:s medarbetare agerar inte i något politiskt parti-, företags- eller intresseorganisations intresse. Det är förenligt med SVT:s sändningstillstånd §4 att ”kommentera och belysa händelser och skeenden”.