Det här är en argumenterande text med syfte att påverka. Åsikterna som uttrycks är skribentens egna.
DEBATT | BEREDSKAP
I Sverige råder det närmast koncensus om att demokratin vilar på ett öppet meningsutbyte, fri opinionsbildning och möjligheten att granska makten. Likaså finns också en insikt om att öppenheten innebär en sårbarhet.
Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina har satt ljuset på svensk säkerhet. Utöver ett stärkt militärt försvar och ökad civil beredskap finns också behov av ett starkare psykologiskt försvar. I moderna konflikter används desinformation och otillbörlig informationspåverkan för att skapa splittring, undergräva förtroendet för demokratiska institutioner och i förlängningen försvaga demokratier. Och generativ AI har i högsta grad underlättat denna utveckling.
En viktig del av det psykologiska försvaret, vars syfte är att möta detta nya hot, är fri och oberoende journalistik. Politiska beslutsfattare vet att Sverige i händelse av kris eller krig inte klarar sig utan livskraftiga redaktionella medier. Det är en god politisk insikt. Men analysen måste även omfatta att starka och oberoende redaktionella medier förebygger kriser.
Redaktionella medier är därmed centrala för Sveriges säkerhet och demokrati. Men istället för stärkta förutsättningar har utvecklingen gått i motsatt riktning.
Annonsintäkter har flyttat till globala teknikplattformar. Parallellt används redaktionellt innehåll olovligen för att utveckla AI-tjänster, en del av dessa tjänster konkurrerar dessutom med den vars material just olovligen kopierats. Nyhetsmediernas intäktsbortfall riskerar leda till försvagad originaljournalistik vilket i sin tur innebär att AI-tjänsternas sammanställningar i större utsträckning baseras på annat innehåll än trovärdig journalistik och i värsta fall desinformation. Vidare försvåras redaktionella mediers villkor av olika EU-regelverk. Det gäller inte minst försvårad läsaranpassning. Även om dessa regelverk syftar till att stärka den personliga integriteten och begränsa globala teknikplattformars makt slår de mot redaktionella medier.
Därför behöver tillträdande regering stärka de långsiktiga förutsättningarna för fria och oberoende redaktionella medier.
För det första behövs långsiktiga och förutsägbara förutsättningar för journalistik i hela landet. Det innebär ett återinförande av nollmomsen för redaktionella medier, men också att mediestödet utreds vidare. Det brådskar eftersom det nuvarande stödet bara gäller till 2029.
För det andra krävs det ett snabbt och tydligt politiskt agerande för att skydda journalistikens framtid i en tid av snabb AI-utveckling. Åtgärder som stärker rättighetsinnehavares villkor, licensmarknaden och EU-reglernas tillämplighet, oavsett var AI-träningen sker, måste prioriteras. Det behövs också ett skydd mot att offentligt finansierade aktörer inte undergräver tidningarnas möjligheter att finansiera sin journalistik.
För det tredje måste Sverige försvara journalistikens villkor i den digitala globala ekonomin. Regler som utformas för teknikplattformar får inte slå oproportionerligt mot redaktionella medier.
Sverige har sagt sitt och en ny regering ska bildas. Alldeles oavsett hur den regeringen ser ut kvarstår det säkerhetspolitiska läget och behovet av starka och oberoende redaktionella medier. Den grunden måste värnas och stärkas av nästa regering – innan den sätts på verkligt prov.
Johan Taubert
vd, Tidningsutgivarna (TU)