← Alla nyheter

Dagens Industri · 2 tim sedan Ekonomi

Replik: Klargörande kring banavgifter

På DI Debatt den 7 september menar Svensk Kollektivtrafik och Tågföretagen att Trafikverket bör sänka banavgifterna för godstrafiken utan att höja avgifterna för persontrafiken. Trafikverket vill därför klargöra hur lagen styr banavgifternas utformning, och vad de förändrade banavgifterna innebär, skriver Jonas Eliasson.

Trafikverket delar uppfattningen att järnvägstrafiken är av stor betydelse för konkurrenskraft, arbetspendling och vardagsliv. Vi förstår också att förändrade banavgifter väcker frågor hos järnvägens aktörer.

Banavgifterna måste utformas i enlighet den svenska Järnvägsmarknadslagen och vissa EU-förordningar. Dessa kräver att banavgifterna minst motsvarar de kostnader som tågtrafiken orsakar, bland annat i form av slitage på banan. Det är också i enlighet med den transportpolitiska principen att priserna på transporter ska avspegla deras samhällskostnader – beslutad av riksdagen. en princip beslutats av riksdagen sedan decennier. Trafikverket har i samarbete med VTI genomfört en omfattande forskningsstudie, som bygger på förbättrade data och beräkningsmetoder än tidigare. Studien visar att dessa kostnader är högre för persontrafiken och lägre för godstrafiken än de nuvarande banavgifterna. Därmed måste banavgifterna förändras.

Förändringen bör sättas i perspektiv. Den nu planerade förändringen innebär en sänkning av banavgifterna för godstrafiken med omkring 20 procent, och en höjning för persontrafiken med omkring 15 procent. För den regionala kollektivtrafiken på järnväg motsvarar det i genomsnitt drygt 1 procents ökning av driftkostnaderna. Banavgifterna för persontrafik sänktes för ett par år sedan med i genomsnitt omkring 10 procent. Skribenterna menar att andra transportslag i högre grad finansieras med statliga stöd och investeringar, men det är inte en alldeles rättvisande bild. Banavgifterna täcker ungefär 15 procent av järnvägarnas drift- och underhållskostnader, och resterande 85 procent täcks med skattemedel. För vägtrafiken är de offentliga utgifterna och intäkterna ungefär lika stora. Även sjö- och luftfart täcker i stort sett sina egna kostnader. Omkring 80 procent av de statliga större infrastrukturinvesteringarna går till järnvägarna, och 15 procent till vägarna.

Trafikverket delar uppfattningen att järnvägen måste vara attraktiv och konkurrenskraftig för både resenärer och näringsliv. Det är ett av skälen till lagkravet att banavgifterna ska avspegla banslitage och liknande direkta kostnader. Banavgifterna innebär också intäkter som används till förbättrat underhåll. Trafikverket ser fram emot fortsatta dialoger med järnvägens aktörer om hur järnvägssystemet kan utvecklas på ett effektivt och långsiktigt hållbart sätt.

Jonas Eliasson, måldirektör för tillgänglighet, Trafikverket

Läs hela artikeln hos Dagens Industri →

Metodai Nyheter är en nyhetsaggregator. Hela artikeln finns hos källan. Upphovsrätten tillhör respektive medium.