Ja, och vi fick alltså Hampus Skoglunds kantälgande och Patrik Wålemarks vänsterfot också. Och Zlatan som målvaktstränare!
Ett par månader efter den amerikanskmexikanska bonussommaren skulle svensk fotboll försöka segla vidare på medgångsvinden. De tackade för senast, förstås, bugade sig för supportrarna som stöttat dem.
Men det är en bra bit från stekugnar i New Jersey till konferensrum i Solna. Vinden har mojnat, det går inte att låtsas som annat.
U21-förbundskaptenen Daniel Bäckström presenterade sin sista trupp på vägen ut genom dörren, efter år av resultatmässigt haveri. Hans trupp är spännande, den bågnar av löften. John Mellberg! Genesis Antwi! Leo Östman och Malte Frejd Pålsson genom bakdörren! Eybi Njie från Tjärna Ängar!
Det där är namn som gör saker med mig, som höjer pulsen och väcker nyfikenhet.
Av a-landslaget fick vi Hampus Skoglund från Hammarby och Patrik Wålemark från Lech Poznan.
En nystart, inte en omstart
Graham Potter har väl haft semester som alla andra, men han strålade inte direkt när han hälsade välkommen till Nations League-utmaningen.
Fyra matcher på en utandning, man behöver inte heta Janne Andersson (vars hela förbundskaptensepok gick i bitar på två juniveckor 2022) för att veta hur viktigt det är att ha alla bitar på plats med de förutsättningarna.
Det går alltså att förstå att Potter bygger vidare snarare än renoverar.
Två nygamla, unga målvakter kommer in. Melker Ellborg från bänken i Sunderland, Noel Törnqvist från bänken i Com... Monza. Sebastian Nanasi var med på VM-lägret och får chansen att förvandla sig själv till den här generationens Emil Forsberg. Och så Wålemark och Skoglund, då. Fina fotbollsspelare, men inget som förändrar landslagsbalansen i grunden.
En nystart, inte en omstart.
Och ett slut, om man ska läsa tecknen.
Kristoffer Nordfeldt är inte med längre.
Ni har väl lärt känna Potter?
Han bar Sverige till VM, fick en petningslavett i nyllet under VM, har gjort en fullkomligt enorm säsong med AIK. Nordfeldt fyller 39 nästa mästerskapssommar, i normalfallet hade det ändå varit svårt att tänka sig en bättre trupp- och tredjemålvakt – men det är nog inte så valet ser ut längre.
”Kribben” fick en smäll av Potter under VM, efter ett liv som lojal truppmålvakt petades han bort när han väl fått sin stora chans. Det skulle överraska mig mycket om han tänker kämpa sig tillbaka efter det här, att vara målvakten som får vila när två unga bänkmålvakter inventeras i Nations League.
– En fantastisk servant (sic!) för svensk fotboll, sa Graham Potter om AIK-målvakten.
Det kan man verkligen säga. Det finns inte många som spelat så lite men gjort det så bra, så länge.
När Sverige möter Rumänien, Polen och Bosnien är han inte med, jag kommer definitivt att sakna honom.
Men ni har väl lärt känna Graham Potter nu?
Det är jag mest nyfiken på
Han fjäskar inte, utan kör vidare helt på sin linje. Hugo Larsson har inte ändrat det med sin flytt och begränsade speltid, Williot Swedberg ändrar det inte från en galicisk bänkplats. Det är två år till EM, deras väg dit startar i uppförsbacke, men det är upp till dem att springa ikapp.
Sverige avslutade VM i ett välbekant 4-4-2 som slets i bitar av en fransk övermakt. För Potter handlar den här hösten om att bestämma hur de yttre ramarna ska se ut. Fembackslinjen från play-off var väl kanske inte riktigt vad han ville – men vad är det egentligen han vill? Och hur ska de här spelarna kunna genomföra det?
Han har fortfarande inte hittat en central mittfältare som både kan spela fotboll och förstöra fotboll, och han har inte ett mittbackspar som är redo att flyga in i framtiden.
Det där är alltjämt nyckelfrågor, viktigare än vilka marginalspelare som tas ut eller inte. Jag ser fram emot att se vilka steg Genesis, John, Eybi och de andra kan ta i U21 och proffsligorna – men när det kommer till a-laget är jag mest nyfiken på vilken modell och kravbild Graham Potter tänker ge sina spelare.
Senast jag såg dem spela boll, i en VM-sextondel i New Jersey, pratade Lucas Bergvall om att han just sett ”början på något stort”.
Nu startar de om. Nya matcher, ny turnering, men så mycket nytt är det ju verkligen inte.