Flera misstänkta hybridattacker har skett på europeisk mark på sistone.
Allt pekar mot att Ryssland ligger bakom, och att det är landets sätt att agera när man inte lyckas vinna mark i Ukraina.
De ökade attackerna har fått europeiska länder att ruskas om, men experter varnar i Financial Times för att Natoländerna ligger efter.
– Vi avskräcker tillräckligt för att förhindra rysk konventionell och nukleär upptrappning. Men vi måste verkligen tänka om när det gäller hybridkrigföringen, säger en källa till Financial Times.
En incident som fick stor uppmärksamhet var den drönare med sprängladdning som upptäcktes vid en flygplats i Leipzig i Tyskland den 4 augusti. Sprängladdningen låg precis intill ett ukrainskt fraktflygplan, platsen fungerar nämligen som en militär transporthubb till Ukraina.
Tyskland pekar ut Ryssland – som förnekar.
Tysklands agerande förbryllar
Men det tyska agerandet förbryllar samtidigt experterna.
Tyskland meddelade inte omvärlden om incidenten förrän nästan en månad senare. Det skiljer sig från hur exempelvis Polen reagerade 2025 efter drönarattacker mot dess järnväg. Premiärministern Donald Tusk pekade då snabbt ut Ryssland och samlade sina allierade i Nato.
Kanske ville tyskarna inte reta upp Ryssland – kanske ville man inte riskera att utlösa artikel 5 i Natofördraget, den punkt som säger att Natoländerna ska komma till undsättning om ett land attackerats.
Oavsett visar agerandet att Ryssland har övertaget i hybridkriget – och om inte Nato blir tydligare med var gränsen går riskerar attacker mot Europa att bli det nya normala, menar experterna.
Gränsen är luddig
Problemet är att gränsen för när artikel 5 ska utlösas är luddig, säger Keir Giles, vid tankesmedjan Chatham House, till FT.
– Så länge den gränsen är otydlig kan Ryssland fortsätta att flytta fram den. Om vi inte visar att det kostar kommer de att fortsätta tänja på gränsen.
När EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen höll sitt årliga tal till kommissionen på onsdagen tog hon också upp hybridkrigföringen. Hon vill se ett säkerhetsråd i Europa, och jämför med en annan Natoartikel, artikel 4, som innebär att parterna ska samråda när en part anser att någon parts territoriella integritet, politiska oberoende eller säkerhet hotas.
– Europa behöver en egen strategi för att bemöta hybridhot. Vi måste omedelbart enas kring hur vi ska svara på vissa incidenter, sa hon, och syftade på just handlingar som ”inte når upp till nivån för ett väpnat angrepp, men som tydligt hotar vår nationella säkerhet”.