BRYSSEL Två kanadensare fyller i dessa dagar salar i Europa med jubel. Efter sex års frånvaro från världens konsertscener uppträdde Kanadas främsta sångfågel Céline Dion i Paris i helgen. Fansen var som vilda: de grät, sjöng och applåderade i orkanstyrka.
Hennes landsman Mark Carneys kärlekshistoria med Europa är mindre vild. Världens politiker brukar inte gråta av hänförelse när de möter varandra, även om Kanadas premiärminister faktiskt har kallats både ”finansvärldens George Clooney” och ”centralbanks-rockstjärna” i cirkeln av riksbankschefer, toppekonomer och världsledare han rört sig i.
Det vittnade Europeiska centralbankens chef Christine Lagarde om i sin motivering till varför Carney skulle hamna på tidskriften Time Magazines lista över världens 100 mest inflytelserika personer år 2026.
Får beröm i Europa
Men känslorna för Mark Carney i Europa är just nu hetare än någonsin. Äran för detta tillfaller USA:s president Donald Trump, vars hot om att annektera Kanada och invadera Grönland har skapat en ny sammanhållning mellan kanadensiska och europeiska ledare: de möts i insikten att de akut vill göra sig mindre beroende av USA.
Carney beundras på denna sida Atlanten för att han och hans landsmän inte låtit sig skrämmas av Trumps hot, utan rakryggat gått in i ett fullskaligt handelskrig med grannen i söder, trots att det svider. Omkring 70 procent av Kanadas utlandsexporter går vanligtvis till USA.
Den 22 augusti införde USA tullar på 50 procent mot Kanada. Carneys motdrag var att införa tullar på 600 amerikanska varor, som stål, mjölk och fiskespön.
Trump varnade att Kanada kan bli USA:s 51:a delstat om man inte har råd med tullarna. Sedan bytte han självsvåldigt namn på sjön mellan Kanada och USA från Lake Ontario till Lake America, och kanadensarnas vrede kokade över.
I Kanada bedrivs motståndet mot Trump på alla nivåer. I kaféer i Toronto, Montréal och andra städer beställer man idag en ”Canadiano” i stället för en ”Americano” till kanelbullen. Amerikanska viner bojkottas.
Kanadensare säger upp amerikanska streamingtjänster och köper inhemsk whisky i stället för Jack Daniels. Premiärminister Carney sneglar över Atlanten.
”Tygla oregerliga hegemoner”
Tullkriget är kulmen på en lång tid av växande stridigheter mellan USA och Kanada.
När Carney förra året blev premiärminister bröt han mot traditionen att som första statsbesök resa till Washington. Han reste i stället till Paris.
I januari på världsforum i Davos inspirerade han sina europeiska kollegor med ett tal om att medelstora makter måste stå enade för att tygla ”oregerliga hegemoner”.
Några månader senare, på ett toppmöte i Armenien, fyllde han i:
– Det är min starka personliga tro att i takt med att den internationella ordningen ska återuppbyggas så kommer den att byggas utifrån Europa.
– Vi är det mest europeiska av alla icke-europeiska länder, fortsatte kanadensaren, som innan han gjorde politisk karriär var centralbankschef i Kanada och senare även i Storbritannien.
Enligt en sondering i april av mätinstitutet Nanos ansåg omkring 57 procent av kanadensarna att landet bör överväga att gå med i EU. Det kan inte Kanada göra – det ligger inte i Europa. Däremot finns myriader av andra samarbetsformer som kan ge Kanada om inte ett fullfjädrat EU-medlemskap så åtminstone en ”unik allians” med EU.
På onsdagen var Carney hedersgäst bredvid bredvid Ursula von der Leyen, EU-kommissionens ordförande, under EU-världens mest hajpade tillställning. Det var då hon höll sitt årliga linjetal – ”State of the Union” – i Strasbourg.
I talet lade hon ut sina tankar och visioner om EU:s framtid. Som väntat presenterade hon en lång rad nya samarbeten med Kanada – diplomatkällor i både Bryssel och Ottawa hade redan avslöjat att man tittade på ”allt utom fullt medlemskap”.
Ursula von der Leyen meddelade att Kanada kan bli EU:s första ”associerade medlem” – ett begrepp som inte finns ännu, men som man nu ska fylla med innehåll, om von der Leyen får klartecken från EU:s 27 medlemsländer.
Borde omfamna Kanada
Det kan handla om samarbeten inom alltifrån energi, halvledare och kritiska mineraler, till att skapa internationella betalningssystem som är oberoende av USA, enligt förhandsspekulationer bland diplomater och tjänstemän i EU-världen.
Det kan också handla om försvarsprojekt och Ukraina och om huruvida kanadensiska arbetare fritt ska få söka jobb och bo i EU.
”Kanada omprövar sin plats i världen. USA har valt konfrontation med Kanada. Europa bör svara med en omfamning”, skrev EU-parlamentets liberala grupp inför Carneys besök.
Kanadas nya närhet till Europa tar sig fler uttryck. I somras meddelade EBU, tv-organisationen bakom Eurovision Song Contest, att Kanada blivit medlem och ska delta i musiktävlingen nästa år.
Céline Dion vann för övrigt Eurovision Song Contest 1988 – för Schweiz. Om hälsan och sånglusten håller i sig skulle hon nu kunna ställa upp för sitt hemland Kanada och sluta cirkeln.
– Världen vill ha mer Kanada och kanadensisk kultur, och det här är ett sätt att sprida budskapet, sprida kärleken och lite enighet, sade Mark Carney om nyheten.