I somras var Sverige ett av de billigaste bensinländerna i Europa. Norrmän och finländare åkte hit för att fyndtanka sedan bensinskatten sänkts i Sverige. Sedan dess har bensinpriset stigit med över 20 procent – och uppgången kan fortsätta.
På tisdagen kostade en liter bensin 17,63 kronor, enligt prisjämförelsesajter. Att jämföra med Norge där priset var 28,30 kronor, 27,50 kronor i Danmark och 25 kronor i Finland.
– Sverige sticker verkligen ut i förhållande till alla våra grannländer, säger Christian Kopfer, råvaruanalytiker på Arctic Securities.
– Vi har mycket, mycket lägre priser än vad de har.
Flera faktorer pressar nu priset uppåt, säger han. Kronan har försvagats mot dollarn och oron i Mellanöstern har fått oljepriset att stiga. Attacker mot rysk oljeinfrastruktur har skapat störningar på drivmedelsmarknaden.
Sverige ligger trea på en lista för EU-länder för billigaste bensinen – endast Malta och Bulgarien har lägre priser, skriver Handelsblatt. En orsak är skatten. Sedan juli har ett tillfälligt EU-undantag gjort det möjligt att sänka den med motsvarande omkring tre kronor litern. När skattelättnaden försvinner kan de tre kronorna läggas tillbaka på priset. Och om oljepriset fortsätter upp kan enligt Kopfer det bli ännu dyrare.
– Det kommer säkert att nå de högsta nivåerna som vi hade i våras, och kanske ytterligare, säger han.
USA: Smärta kan drabba Republikanerna
Smärtan vid pumpen – The Pain at the Pump. Så beskriver amerikanerna hur de höga bensinpriserna känns. För en europé framstår amerikaner inte som särskilt smärttåliga, snittpriset i USA ligger nu på motsvarande drygt 11 kronor litern.
Det är stora skillnader mellan delstaterna. I Kalifornien – med högre skatter och miljökrav – ligger snittpriset på drygt 15 kronor litern. I Indiana, där priserna är lägst, strax över 9 kronor.
Men amerikanerna är vana vid betydligt lägre bensinpriser, och missnöjet är ett politiskt problem för Donald Trump och republikanerna inför mellanårsvalet i november. Affordability – de höga levnadsomkostnaderna – är den viktigaste frågan för väljarna och bensinpriserna direkt kopplade till Irankriget. Om republikanerna förlorar majoriteten i kongressen kommer smärtan på macken att vara en del av förklaringen.
Tyskland: Här kokar ilskan
Slå sönder ”oljekartellerna”, beskatta ”övervinster” eller pausa bensinskatten. I Tyskland som har några av Europas högsta bensinpriser haglar det förslag om hur prischocken ska dämpas och väljarna blidkas.
I tv-reportage från bensinmackar runt om i landet visas ilskna och förtvivlade bilister som går till attack mot regeringen. För varje prishöjning vid pump tjänar staten, kritiserar många.
”Jag blir bara ledsen när jag ser hur regeringen skinnar oss”, säger Ramona Santha till Bild.
Priset för bensin låg på tisdagen på mer än 2,30 euro, omkring 26 kronor litern. Det är enligt tyska branschförbundet TIV ett all-time-high, som dock kan komma att överträffas de kommande veckorna med priser på uppåt 34 kronor litern.
Der Spiegel satte ord på bensinkrisen: ”Varje tur till macken blir allt mer en lyxtripp.”
Frankrike: Céline-effekt ingen räddare
Vissa trodde att ”Céline Dion-effekten” skulle rädda de franska finanserna från oljeprischocker. Stjärnan ska ge 26 konserter i Paris, och man räknar med extrainkomster till staden på uppemot 11 miljarder kronor i höst. Men det räcker inte, skriver Le Monde. Stigande oljepriser, och tvekan från investerare och högre räntor, skapar stor oro. På franska bensinmackar kostar en liter 95-oktanigt bensin 2,30 euro eller mer, alltså 26 kronor och uppåt.
På tisdagen blockerade 50 fiskare ingången till en oljedepå i Fos-sur-Mer i sydöstra Frankrike, och skanderade: ”EU dödar oss”.
Le Figaro rapporterar att Gula västarna återigen mobiliserar i sociala medier. ”Dags att gå ner på gatorna igen”, och ”en ny generation tar upp kampen igen” lyder uppmaningarna. Proteströrelsen startade för åtta år sedan, då bensinen kostade kring 17 kronor per liter.
Schweiz: Bensinjakt och tankturism
I Schweiz råder bensinpanik sedan smärtgränsen på två schweizerfranc per liter passerades. Nu ligger genomsnittspriset på nästan 25 kronor litern, en uppgång sedan årsskiftet på ungefär 24–29 procent. Nu jagar bilister mindre dyr bensin på alla sätt.
Det syns bilköer som ringlar till bensinstationer vilket tolkas som tecken på lägre priser. ”Tankturismen” ökar när alltfler kör över gränsen till Italien där bensinpriset är lägre. En annan väg är att använda en ”bensinprisradar” som på en karta visar vart den billigaste stationen ligger. Appen har gjorts av branschorganisationen TCS. En detalj är att användarna själva kan rapportera in de priser de ser och får poäng. TCS använder sedan uppdateringar för aktuell prisjämförelse.
Italien: Meloni vill hjälpa pendlare
”Caro carburanti” har blivit en explosiv fråga i Italien. Konsumentorganisationer talar om en ”emergenza carburanti” – bränslekris. Det genomsnittliga priset ligger nu på nästan 24 kronor för bensin och en krona mer för diesel.
Frågan är extra laddad i Italien som är beroende av vägtransporter för varor. När diesel blir dyrare finns oro för att transportkostnader förs vidare till priserna på mat och andra varor.
Meloni-regeringen har tillfälligt sänkt punktskatten på diesel. Konsumentorganisationer vill ha ännu större skattesänkningar. Premiärministern säger att staten inte kan fortsätta subventionera bränsle för alla. Tanken är i stället riktat stöd till drabbade, som pendlare och transportsektorn.
Storbritannien: Högsta priset på fyra år
Att borra eller inte. Det frågar sig britterna när energipriserna rusar. Priset på bensin är det högsta på fyra år. Men den största utmaningen för britterna, som redan har de fjärde högsta energipriserna i Europa, är att priset på naturgas har en direkt inverkan på hushållens ekonomi.
Britterna är beroende av naturgas för att värma upp sina hem. Två tredjedelar av gasen importeras. Gaslagren är dessutom betydligt mindre än i övriga Europa. Naturgasen räcker bara i drygt tolv dagar under vintern och det gör landet extra känsligt för prisrusningar.
Allt fler politiska röster kräver därför att landet slopar utvecklingsstoppet i Nordsjön och öppnar upp nya olje- och gasfält. Premiärminister Andy Burnham uppges ha skjutit upp beslutet i väntan på ett fyllnadsval i september.