Efter valnatten återstår två sorters röster i det preliminära valresultatet: Förtids- och utlandsröster som inte hann fram till vallokalerna i söndags.
Enligt tradition börjar de räknas onsdagen efter valet. Valmyndigheten kallar det för uppsamlingsräkning, medan politiker och medier ofta kort och gott talar om onsdagsröster.
I de två senaste valen har det handlat om 223 501 respektive 202 505 röster. I år förväntar sig Valmyndigheten en tydlig ökning till uppemot 300 000 och att resultatet därför dröjer till torsdagen.
– Majoriteten av dem är sent inkomna förtidsröster, men vi har fått rapporter om en ökning av utlandsröster, säger Lars Aden Lisinski, pressekreterare på Valmyndigheten.
”Svårbedömt”
Förtidsröster och utlandsröster räknas även på valdagen. De förs då till den vallokal som respektive väljare tillhör. I onsdagsräkningen är det annorlunda. De sent inkomna rösterna räknas i 314 så kallade uppsamlingsdistrikt, oftast ett per kommun.
Utlandsrösternas andel i onsdagsräkningen är omöjlig att slå fast exakt, men enligt bedömningar som Aftonbladet tagit del av kan de utgöra mellan en femtedel och en fjärdedel.
”Det är ju bara 30–35 procent av utlandssvenskarna som röstar. Det kan bli fler i år eftersom det har blivit generösare och enklare regler för utlandsboende svenskar som befinner sig i Sverige i samband med valet, till exempel. Svårbedömt. Snart vet vi.”, skriver Henrik Ekengren Oscarsson, professor i statsvetenskap och chef för valforskningsprogrammet vid Göteborgs universitet, i ett mess till Aftonbladet.
Så brukar rösterna luta
Senast forskarna undersökte utlandsrösterna var 2014. Då gynnade de högersidan.
De återstående förtidsrösterna i onsdagsräkningen tros däremot luta något åt vänster.
– De brukar ha en övervikt från storstadsregioner och det borde tala för de rödgröna, säger Gustav Karreskog Rehbinder, ansvarig för den uppmärksammade valprognos som SVT använde i valvakan i söndags.
Han uppger att uppsamlingsräkningen totalt sett har haft en liten rödgrön övervikt i de två senaste valen. I prognosen, som hela tiden uppdateras utifrån resultatet, ingår redan en uppskattning av onsdagsrösterna.
– Den är egentligen ganska enkel och bygger på hur de fördelades förra valet, men förstås också med hänsyn till hur det har gått för partierna i årets val, säger Gustav Karreskog Rehbinder.
Det krävs för vändning
Före onsdagsräkningen leder oppositionen med exakt 33 541 röster och just nu är mandatställningen 176–173.
För att Tidöpartierna ska vända krävs att två mandat byter sida. Då måste något osannolikt inträffa med onsdagsrösterna, enligt Karreskog Rehbinder:
– Det måste vara något specifikt. Typ att något hänt med Postnord och att det plötsligt är jättemånga Skåneröster i onsdagsräkningen. Om det här följer vanlig statistisk fördelning är sannolikheten kanske en procent för att Tidö vinner. Men säg att chansen är kanske fem procent om man tar höjd för det osannolika, säger han.
Räknat på att 300 000 röster återstår, och att andelen på ”övriga partier” inte ändras, måste de blågula ta hem 54,8 procent av onsdagsrösterna för att gå förbi rent matematiskt. Efter valnatten ligger de på 49,0.
Men eftersom valet avgörs av mandatfördelningen finns en möjlighet att Tidö kan vända utan att behöva ta in alla de 33 541 röster som de är bakom.
– Jag tittade på ett scenario som verkade vara närmaste vägen dit. S måste stanna på 20 procent av onsdagsrösterna samtidigt som inget av de andra rödgröna partierna går framåt och M måste få kring 30 procent alternativt att L får 11–12 procent. Då kan det räcka med att ta ikapp 25 000 röster, säger Gustav Karreskog Rehbinder.
”Slantsingling” om ett mandat
Att Tidö tar in ett av de två mandaten är mindre långsökt. Under valnattens sista timmar snodde V åt sig de rödgrönas 176:e mandat på bekostnad av M. Enligt prognosen byter det sida igen om V tappar 701 röster mot de förväntade samtidigt som M överpresterar med 1 676 röster.
– Det är i princip en slantsingling. Vår prognos säger att det är 60 procents chans för 176–173 och 40 procents chans för 175–174, säger Gustav Karreskog Rehbinder.
Möjlig X-faktor
Rösträkningen sker i två steg och onsdagsrösterna ingår i det preliminära resultatet. I måndags påbörjade länsstyrelserna parallellt den kontrollräkning som leder till ett slutligt resultat, oftast cirka en vecka efter valet.
En skillnad i sluträkningen är att antalet ogiltiga röster minskar kraftigt. Ett typexempel är ett kuvert med två valsedlar från samma parti. På valnatten läggs en sådan röst bland de ogiltiga, men i kontrollräkningen godkänns den.
Förra valet gick antalet ogiltiga röster från 34 145 till 5 567 – och här finns en möjlig X-faktor. När Gustav Karreskog Rehbinder jämförde det preliminära och slutliga resultatet syntes bara några hundra rösters effekt mellan blocken vid valen 2014 och 2018.
Sedan hände något:
– 2022 ökade Tidö sin ledning med 2 559 röster. Väldigt oklart varför, jag har inte hittat något tydligt mönster eller förklaring. Det påverkar egentligen inte prognosen, men blir det riktigt jämnt med något mandat kan man behöva vänta till det slutgiltiga resultatet.