Länge handlade arkitektur, stadsutveckling och kontorsutformning om att optimera kvadratmeter, spara energi och skapa logistiska flöden. Idag ställs helt nya krav. I spåren på AI-revolutionen, ökad psykisk ohälsa och det hybrida arbetslivet har fastighetsbranschen nu siktet inställt på att planera, bygga och inreda för att bättre vårda och stärka vår hjärnhälsa.
Tekniska framsteg automatiserar rutinuppgifter i en rasande takt. Samtidigt ställer företag sig fortsatt frågan hur man bäst lockar tillbaka medarbetare till kontoren efter pandemin, och hur man skapar miljöer där människor inte bara trivs, utan också når sin fulla kognitiva potential.
Svaret på en del av dessa utmaningar kan komma från neuroarkitekturen, en disciplin där hjärnforskning och arkitektur smälter samman.
“AI driver nu på frågan om vad vi ska använda vår hjärna till, samtidigt som den mentala ohälsan ökar och bolag kämpar med att locka de anställda till kontoren”, säger Maria Tunberg, chef för strategisk forskning och affärsutveckling på forskningsinstitutet Rise där hjärnforskare, arkitekter och andra experter idag bedriver forskning och en rad projekt inom neuroarkitektur och neurodesign för hälsofrämjande miljöer.
“Mitt i den här smältdegeln kan vi kliva in med neuroperspektivet och säga att vi kan mäta hur människor faktiskt reagerar på olika miljöer. Det är det som fastighetsägarna nappar på.”
Kollegan Camilla Berggren-Tarrodi, arkitekt och projektledare på Rise, drar en talande parallell till den industriella revolutionen.
“När vi slutade jobba med kroppen behövde vi bygga gym för att få röra på oss, för vår hälsas skull. Jag ser en framtida liknande utveckling med AI. Om vi överlåter en större del av vårt tänkande till artificiell intelligens kan den fysiska miljön få en viktigare roll i att stimulera vår kreativa förmåga och vårt kritiska tänkande.”
Det är i denna skärningspunkt mellan människans biologi och framtidens arbetsliv som AMF Fastigheter nu satsar hårt på mjuka värden. I området Marievik, beläget vid vattnet i Liljeholmen, äger bolaget nio fastigheter med totalt 160 000 kvadratmeter kontorsyta, motsvarande 16 Hötorgsskrapor.
Historiskt har Marievik präglats av industrier och, under de senaste 30–40 åren, fungerat som ett ganska isolerat arbetsplatsområde med kontor från 1980- och 90-talen. Nu transformeras området till att bli Sveriges första “Brain Capital District”, med målet att även bli en av de sista pusselbitarna som binder ihop "söder om Söder" med Södermalm. Idag arbetar 8 000 personer här, en siffra som på sikt ska växa till 15 000, kompletterat med 1000 nya bostäder.
Johan Lindskog, projektutvecklingschef på AMF Fastigheter, ser satsningen som en naturlig, men radikal, evolution av stadsutvecklingen.
“Stadsutveckling har länge handlat om att separera bilar från människor och att få in grönska. Brain Capital District adderar ytterligare ett lager. Det handlar om hur vi kan kombinera utemiljön med innemiljön för att de tillsammans ska skapa en plats där människor faktiskt mår bra, och på det sättet också presterar bättre”, förklarar han.
Det här aktualiseras inte minst av den allra senaste tidens rekordsnabba teknikutveckling.
“Det är verkligen AI-frågan som är styrande. Hur kan vi människor bli bäst på att vara människor och dra nytta av AI som ett verktyg? Då blir det plötsligt en konkurrensfördel för företagen att utveckla inte bara sitt humankapital utan även hjärnkapital”, menar Johan Lindskog.
AMF Fastigheter har knutit till sig en rad tunga forskningspartners, däribland Konstfack, KTH, Chalmers, Wise Impact och C. Mikael Mattsson, forskare i precisionshälsa från Stanford University. Tillsammans etablerar de bland annat ett omställningslabb där forskning och praktisk stadsutveckling möts i realtid.
Ett konkret uttryck för detta hjärnvänliga synsätt är hur AMF Fastigheter valt att hantera Marieviks befintliga arkitektur. Istället för att riva ut och bygga nya, anonyma, moderna “glaslådor”, som Johan Lindskog uttrycker det, väljer man att bevara och vidareutveckla den tidstypiska postmoderna arkitekturen.
“Vi har tagit ett aktivt statement, inte minst utifrån ekologisk hållbarhet. Men vi tror också att det postmoderna uttrycket, leken med färg och form, kan bidra till en mer hjärnvänlig miljö där man mår bättre”, säger han.
Vad är det då rent konkret som gör en byggnad eller en stadsdel bra för hjärnan? Enligt forskarna på Rise handlar det om att tillämpa neuroarkitektoniska principer som harmoniserar med människans uråldriga biologi.
Camilla Berggren-Tarrodi pekar på de biofiliska inslagen.
“Det har varit känt ganska länge att vi mår bra av gröna miljöer. Men det handlar inte bara om att ställa in en krukväxt utan om att använda sig av naturliga material och att skapa utblickar, så att man även får en visuell kontakt med naturen.”
Ljus och rymd är andra avgörande faktorer, särskilt när man som i Marievik arbetar med 80- och 90-talsbyggnader som ofta har låg takhöjd och små fönster.
“Ljuset är superviktigt. Det handlar om dagsljusexponering som inte bara hjälper oss att fokusera, utan faktiskt också kalibrerar vår dygnsrytm, vilket i sin tur är avgörande för en god sömn”, säger Camilla Berggren-Tarrodi.
Fältet kan också bidra med nya mätmetoder, exempelvis för att undersöka visuell stress och rumslig komplexitet.
“Vad innebär visuell stress och hur tar det bandbredd i våra hjärnor? Vad händer i periferin som omedvetet påverkar hjärnan? Den rumsliga komplexiteten är också central. Att det ska vara tydligt och enkelt att orientera sig skapar trygghet. Om vi inte förstår miljön vi rör oss i stjäl det enormt mycket energi från hjärnan”, förklarar Camilla Berggren-Tarrodi.
På AMF Fastigheters eget huvudkontor har man redan testat en del av dessa teorier i mindre skala.
“Vi har jobbat mycket med färgsättning och hur hjärnan uppfattar olika miljöer. Vi utgick från årstiderna, hösten, våren och sommaren, och vilka färger som associeras till dem”, berättar Johan Lindskog.
Han betonar också vikten av zoner, öppna ytor för puls och staden som kliver in, kombinerat med zoner för internt fokus. Allt för att främja de mellanmänskliga möten som AI inte kan ersätta.
Det som gör neuroarkitekturen till en het fråga för fastighetsinvesterare idag är teknikens utveckling. De mjuka värdena håller på att bli hårda, mätbara data. Rise genomför till exempel just nu ett forskningsprojekt i gatumiljö vid Fridhemsplan i Stockholm och i Solna centrum. Tillsammans med fastighetsbolaget Alecta har man gjort fysiska förändringar, som anläggandet av miniparker, och samlat in data kring hur upplevelsen och hjärnstressen hos fotgängare påverkas före och efter förändringarna.
“Det finns ett väldigt stort intresse för detta i samhället. Vi har många dialoger både med fastighetsbolag, entreprenörer och kommuner. Men även med skolor, kriminalvård och sjukhus där detta kan göra än större nytta”, berättar Maria Tunberg.
I Solna samarbetar Rise idag med Svenska Kraftnät där byggbolaget NCC NCC B +0,57%Dagens utveckling just nu uppför ett nytt huvudkontor åt myndigheten där neuroarkitektoniska perspektiv integreras från start.
Just möjligheten att mäta sig till hjärnvänliga miljöer är en viktig aspekt i denna utveckling.
“Man kan jämföra det med att vi idag mäter kvadratmeter och energiprestanda, vilket tydligt bidrar till värdet på en fastighet. Det vi rör oss mot nu är att vi ska kunna mäta den kognitiva miljön eller den kognitiva belastningen i en fastighet. Vi är inte där ännu att vi har en hjärndeklaration precis som vi har energideklarationer, men vi rör oss definitivt åt det hållet”, förklarar Maria Tunberg.