Svensk hälso- och sjukvård är hårt pressad. Kompetensbrist, hög arbetsbelastning och ett växande vårdbehov gör att varje arbetstimme behöver användas där den gör störst nytta.
Trots det utför i dag undersköterskor och sjuksköterskor patientnära service som inte kräver vårdutbildning, som städning, måltidshantering och transporter, mm. Det tar tid från patientnära arbete och bidrar till en redan ansträngd arbetsmiljö.
Utvecklingen har förstärkts i takt med att fler regioner väljer att ta hem servicetjänster i egen regi. Erfarenheter visar att det kan leda till att vårdpersonal får fler uppgifter som tidigare utfördes av servicepersonal, samtidigt som förutsättningarna att leverera god vård försämras. På flera håll har undersköterskor fått ta över köks- och städrelaterade arbetsuppgifter. Vittnesmål från verksamheter beskriver ökad stress, svårigheter att hinna med omvårdnaden och en arbetsmiljö som riskerar att bli ohållbar.
Samtidigt är städning och hygien en central del av patientsäkerheten. I Sverige drabbas nästan var tionde patient av en vårdrelaterad infektion. Många av dessa hade kunnat förebyggas med bättre hygienrutiner och rätt kompetens i verksamheten.
När vårdpersonal ansvarar för både avancerad omvårdnad och serviceuppgifter uppstår målkonflikter i vardagen. Det handlar inte om ovilja eller brist på professionalism, utan om hur arbetet organiseras. Det finns etablerade arbetssätt där servicefunktioner bemannas av personal med rätt utbildning och ansvar. Lokalvård i vårdmiljöer kräver kunskap om hygien, smittskydd och anpassade metoder. När dessa funktioner hanteras av specialiserade aktörer blir resultaten mer förutsägbara och kvaliteten jämnare. Samtidigt frigörs tid för vårdpersonal att arbeta med patienterna.
Frågan handlar i grunden om prioritering. Vårdens resurser är begränsade, och behovet av vård ökar. Då behöver organisationen utformas så att varje profession får arbeta med det den är utbildad för.
Det kräver också att beslutsfattare väger kortsiktiga besparingar mot långsiktiga konsekvenser. När servicefunktioner reduceras eller omorganiseras utan att ersättas fullt ut flyttas arbetet i praktiken över på vårdpersonalen.
För patienterna innebär det mindre tid med vårdutbildad personal. För medarbetarna innebär det en mer pressad arbetsvardag. För verksamheten innebär det en sämre användning av tillgänglig kompetens.
Det finns en annan väg. Den bygger på att tydligt skilja mellan vårdens kärnuppdrag och de servicefunktioner som behövs för att verksamheten ska fungera.
Vi uppmanar beslutsfattare inom vården att:
1. Organisera vården så att vårdpersonal kan fokusera på att vårda patienter
2. Noggrant överväga att outsourca städ- och servicetjänster till professionella servicebolag
3. Säkerställa att servicefunktioner bemannas med rätt kompetens
Det är en konkret åtgärd i en situation där vården behöver alla tillgängliga resurser.
Niklas Franzén, vd, MIAB AB
Angelica Jarl, direktör för hälso- och sjukvård, äldreomsorg och skola, Sodexo
Gustaf Landin, vd, ISS Facility Services Sweden
Marco von Peltzer, Managing director, Northclean samt ordförande Almega FM-företagen
Kajsa Voltaire, Affärsområdeschef IFM, Coor
Paul Philip Abrigo, näringspolitisk expert, Almega Serviceföretagen
Jens Engström, näringspolitisk expert, Almega Serviceföretagen