INSÄNDARE. Det var som liberal partiföreträdare pinsamt att se partitopparna jubla över valresultatet. Partiet har sålt sin själ och smutsat ner lokala liberalers varumärke till den grad att Liberalerna ute i kommunerna har åkt ur kommunfullmäktige, skriver Mårten Hemström i västmanländska Sala.
På valvakan i söndags stod liberaler och skuttade av lycka över att komma in i riksdagen, dessutom med god marginal. Partiledaren Simona Mohamsson log med hela ansiktet, hennes parhäst Romina Pourmokhtari glittrade och den rättspolitiska talespersonen Martin Melin dansade. Det var så generande att se att jag ömsom rodnade, ömsom ville sjunka ner i soffan.
Varför är det så genant? Jo, segern är ju bara fejk. Det är stödröster från bland annat Sverigedemokraterna, ett parti som vill att L helst inte ska existera. Man log, glittrade och skröt med andra ord över att ha kommit in i riksdagen på andras meriter, lite som när en elev som bidragit minimalt till ett grupparbete jublar åt ett godkänt betyg.
Dessutom måste man tillägga att denna fejkseger uppnåtts genom att partiets politik stegvis förskjutits närmare SD. Sådant som tidigare räknats som illiberalt ser man nu som acceptabla ståndpunkter, och sådant som man drivit hårt tidigare håller man nu helt tyst om.
När hörde vi partiet tala om feminism, hbtq, asylrätt och miljö senast? När talade man senast om demokrati och när hyllade man idén om fria medier och gick hårt ut mot länder som bröt mot dessa liberala principer? Detta är sådant som tidigare partiledaren Jan Björklund nämnde ofta, men som liberaler numera talar alltmer sällan om. I stället står dessa champagneliberaler bredvid Jimmie Åkesson och ler när han med skräck i blicken hävdade att muslimerna skulle komma att avgöra valet.
Nej, Liberalerna har inget att fira. Partiet har sålt sin själ och smutsat ner lokala liberalers varumärke till den grad att Liberalerna ute i kommunerna har åkt ur kommunfullmäktige, bland annat här i Sala. Samma fenomen ser vi i många andra kommuner. För vi får inga fejkröster.
Jag är uppriktigt ledsen för alla lokala liberalers skull, som kämpat i valstugorna, särskilt de unga som hade möjlighet att få sitta med och påverka för första gången. Rösterna i ett kommunalt val styrs nämligen i hög grad av partiets beteende på riksplanet. Liberalism ska vara något att vara stolt över, något som format vår demokrati, inte något man byter bort mot en judaskram.
Nej, Liberalerna har ingen anledning att skåla. Champagnen har blivit ljummen och bubblorna försvunnit.
Mer om insändare: Så skriver du på insändare och svar
Fler insändare: dn.se/insandare