Förra kommunvalet fick Miljöpartiet 15,3 procent i norrbottniska Jokkmokk.
I år landar stödet på 22,5 procent, om resultatet från den preliminära rösträkningen står sig.
Med det blir MP näst största parti i kommunen, efter Socialdemokraterna som ser ut att få 27,9 procent.
– Här lever människor väldigt nära naturen och den är viktig för oss. Det tror jag också speglas i valresultatet, säger kommunalrådet Henrik Blind (MP) till SVT.
Han har de senaste fyra åren varit med och styrt kommunen tillsammans med Framtid i Jokkmokks kommun, Samernas Väl och Vänsterpartiet. Konstellationen tog över makten 2022, efter att Socialdemokraterna hade tappat kraftigt sen 2018 – från 40,3 till 28,5 procent.
MP ökar i 250 kommuner
MP tar rejäla kliv framåt även på fler håll i landet, och tar sig in i flera nya kommuner och regioner.
På sin hemsida skriver partiet:
”Det preliminära resultatet ser ut att bli ett av våra bästa valresultat någonsin. Vi ökar i riksdagsvalet och ser ut att gå framåt i över 250 kommuner och i flera regioner.”
Men allra starkast fäste har MP alltså i Jokkmokk, enligt SVT. Även i riksdagsvalet uppges kommunen ha Sveriges största andel väljare – 14,7 procent – som röstar på MP.
– Jag tror det är viktigt att ha lokala företrädare som driver grön politik och som visar vikten av att se att det lokala hänger ihop med riks, säger Henrik Blind till SVT.
S-ras i Norrland
Samtidigt som MP gör ett succéval backar Socialdemokraterna i stora delar av Norrland, där partiet traditionellt sett har starkt stöd. I de fyra nordligaste länen (Norrbotten, Västerbotten, Jämtland och Västernorrland) går partiet bakåt i 38 av de 44 kommunvalen, skriver DN – varav man i Överkalix rasar med 26 procentenheter, till 25,3 procent.
I samma kommun ökar Centerpartiet med 29,7 procentenheter, till ett stöd på 49,1 procent.
Även i Gävleborgs län backar S i sju av de tio kommunvalen.
– Socialdemokraterna har dominerat i norra Sverige, men har tappat den ställningen. Vi har sett det i flera val, men trenden fortsätter trots att man haft fyra år i opposition och det tycker jag sticker ut, säger Magnus Blomgren, docent i statsvetenskap vid Umeå universitet, till SVT.