Efter rösträkningen – det här händer härnäst
・Uppdaterad:
Rösträkningen i årets val beräknas vara klar på torsdag. När mandatfördelningen mellan blocken klarlagts inleds nästa steg i regeringsbildningen och talmannen ska utse sitt förslag till statsminister.
2022 tog det 37 dagar innan en ny regering hade kommit på plats. Valet dessförinnan, 2018, tog det rekordlånga 129 dagar av sonderingar och regeringsförhandlingar innan den nya regeringen kunde tillträda – i januari 2019.
Såhär går det till steg för steg, efter att alla röster räknats, för att Sverige ska få en ny regering:
Avgå eller sitta kvar?
Den sittande statsministern måste, när mandatfördelningen står klar, besluta om han ska avgå eller sitta kvar.
– Man får se det här i två faser. Nu har vi en fas som pågår från och med valet till måndag den 28 september när den nya riksdagen återsamlas. Det är en fas. Och under den perioden är det statsministern som avgör om det ska ske något kring den formella regeringsbildningen. Den sätts bara igång om statsministern begär sitt entledigande, säger riksdagens talman Andreas Norlén.
– Om han inte gör det, då händer inget med den formella processen under de här två veckorna. Då får vi vänta tills den nya riksdagen samlas och då ska den genomföra det som kallas en obligatorisk statsministeromröstning. Har man i det läget en sittande statsminister då ska den nya riksdagen rösta om den fortfarande har förtroende för statsministern. Vinner statsministern då kan han sitta kvar. Förlorar han inleds en regeringsbildning, fortsätter han.
Så gick det till 2018 när Stefan Löfven valde att sitta kvar de två veckorna mellan valet och riksmötets öppnande. 2022 valde däremot Magdalena Andersson att avgå varpå talmannen Andreas Norlén kunde inleda en regeringsbildningsprocess.
Om den avgående statsministern, vilket i det här fallet skulle vara Ulf Kristersson, antingen avgår självmant eller röstas bort, kommer denne tills dess att en ny regering är på plats få i uppdrag att leda en övergångsregering.
Val av talman
Efter varje riksdagsval ska också en talman väljas. Även det sker två veckor efter valet, när riksdagsledamöterna samlas i kammaren för upprop. Det är alltså inte säkert att Andreas Norlén förblir talman efter den 28 september.
Talmannen är också den som presenterar sitt förslag till statsminister inför riksdagen. För att spara tid påbörjar talmannen från den föregående mandatperioden samtalen med partiledarna direkt efter att en regering har avgått eller entledigats. Det är dessa samtal med partiföreträdarna som brukar benämnas som ”talmansrundor” och avsikten är att ta reda på vilken kandidat som har starkast stöd. Talmannen överlämnar sedan arbetet med regeringsbildningen till den nya talmannen.
Den nuvarande talmannen, Andreas Norlén (M), valdes efter valet 2018 och röstades då igenom av en majoritet bestående av M, L, C, KD och SD, trots det leddes regeringen så småningom av Socialdemokraterna med Stefan Löfven som statsminister.
Norlén fick sedan nytt förtroende efter valet 2022.
Talmannen ger sonderingsuppdrag
Efter talmansrundan, ibland flera rundor, ger talmannen ett sonderingsuppdrag till en av partiföreträdarna. Hur det uppdraget ser ut och hur lång tid personen får på sig bestäms av talmannen. Ofta får statsministerkandidaten en viss tid på sig att undersöka vilka riksdagspartier som stödjer kandidaten att bilda regering.
2022 gavs Ulf Kristersson uppdraget att undersöka möjligheterna att bilda regering. Talmannen Norlén satte då ingen deadline för uppdraget utan överlät beslutet till den nya talmannen (han valdes sedan själv om till posten).
Det finns ingen fast tidsgräns för sonderingsuppdraget. Det var det som gjorde processen efter valet 2018 så utdragen. Då dröjde det till januari 2019 innan en ny regering fanns på plats.
Talmannen föreslår statsminister
När talmannen har ett förslag till statsminister och har överlagt med de vice talmännen läggs förslaget fram i riksdagens kammare. Då uppger också talmannen vilka partier som väntas ingå i regeringen.
Den kandidat som lagts fram är den som bedöms ha störst möjlighet att bilda en regering utifrån stödet i riksdagen.
Riksdagen röstar om statsministern
Senast fyra dagar efter att talmannens förslag lagts fram i riksdagen ska kammaren pröva förslaget i en omröstning, med tre alternativ: ja (grön knapp), nej (röd knapp) och avstå (gul knapp).
Om en majoritet av riksdagens ledamöter, det vill säga minst 175, röstar nej till förslaget går det inte igenom. Annars godkänns det.
När Stefan Löfven omvaldes till statsminister 2019 avstod C, L och V omröstningen.
Om förslaget inte godkänns i riksdagen börjar processen om med nya talmansrundor. Talmannen har fyra försök på sig – om inget av förslagen får tillräckligt stöd i riksdagen ska ett extraval hållas inom tre månader. Datum för extravalet bestäms av talmannen i samråd med Valmyndigheten.
Övriga ministrar utses
Om statsministern godkänns av riksdagen får denne sedan bestämma vilka ministrar som ska ingå i regeringen. Så snart som möjligt efter utnämningen ska statsministern sedan anmäla till riksdagen vilka som utsetts till ministrar i regeringen.
Regeringsförklaringen
När riksdagen samlats och en ny statsminister valts avger statsministern sin regeringsförklaring. I förklaringen redogör statsministern för vilken politik regeringen avser bedriva under mandatperioden.
Konselj på slottet
Det formella regeringsskiftet sker sedan vid en konselj på slottet. Vid ett sådant regeringssammanträde är statschefen, det vill säga den som är kung eller regerande drottning, ordförande.
Vi sammanträdet redogör talmannen för sitt förslag och riksdagens beslut. Statschefen konstaterar sedan att regeringsskiftet ägt rum.