Skapa ett konto för att ta del av artikeln
Artikeln är en del av vår exklusiva nyhetstjänst Marknadsnytt. Du får enkelt tillgång genom att skapa ett kostnadsfritt konto.
Hoppa till innehållet
Artikeln är en del av vår exklusiva nyhetstjänst Marknadsnytt. Du får enkelt tillgång genom att skapa ett kostnadsfritt konto.
Lägre drivmedelskostnader, moderna och säkra bilar samt förmånliga skattevillkor för föraren gör elektrifiering till ett självklart och attraktivt val. Men när bilarna väl är i drift menar Carl Franke, affärsområdeschef på Fleet Support, att en annan fråga blir avgörande: hur används fordonen i vardagen – och hur mycket av den tänkta affärsnyttan realiseras i praktiken?
– Många företag tar klivet in i elektrifiering med rätt ambitioner, men utan tydliga riktlinjer riskerar både kostnadsbild och klimatutfall att avvika från det som var tänkt, säger han.
I de flottor där elektrifieringen inte levererar förväntad effekt ser mönstren ofta likadana ut. Laddning sker där det passar livsmönstret i vardagen snarare än där den är mest kostnadseffektiv. Snabbladdning används mer än nödvändigt, vilket driver upp energikostnaderna. Samtidigt följs totalkostnaden upp – men inte de beteenden som påverkar den.
För den populära laddhybriden handlar det inte bara om att säkerställa en hög elandel, utan också om att drivlinan är rätt val för uppdraget. I verksamheter där tjänstebilsförare kör långa sträckor regelbundet blir utfallet ofta ett annat än planerat, menar Johan Sjögren, storkundsansvarig på Fleet Support.
– När vi analyserar företagsflottor ser vi att det sällan handlar om ovilja eller bristande ambition – utfallet är snarare en konsekvens av en komplex verklighet, där laddinfrastruktur, användning och uppföljning ofta hamnar utanför ordinarie kompetens och prioritering. Utan styrning, mätning och uppföljning blir det i praktiken svårt för företagen att realisera den affärsnytta som elektrifieringen var tänkt att leverera.
Hos de företag som lyckas bäst ser han ett tydligt skifte i synsätt. Laddning ses inte som en praktisk detalj, utan som en strategisk fråga kopplad till hur fordonsflottan faktiskt används. Genom att följa upp användningsmönster – snarare än enbart kostnader – blir det möjligt att bättre förstå både utfallet av elektrifieringen och vilka val som fungerar i praktiken.
– När användningen styrs på ett genomtänkt sätt blir energikostnaderna mer förutsägbara, stillestånd minskar och både ekonomi och klimatnytta förbättras. Det är ofta där den stora skillnaden uppstår mellan företag som elektrifierat och de som faktiskt lyckats med omställningen, säger Johan Sjögren.
I takt med ökade krav på transparens och uppföljning, inte minst genom hållbarhetsrapportering, blir sambandet mellan strategi och faktisk användning allt viktigare. Carl Franke konstaterar att elektrifieringen därför inte enbart handlar om vilka bilar som väljs – utan om hur de används och följs upp över tid.
– Som fleetbolag befinner vi oss mitt i den här utvecklingen. Vår roll blir allt mer rådgivande: att hjälpa företag säkerställa att deras elektrifieringsstrategi också fungerar i praktiken och levererar den affärsnytta som var tänkt från början, avslutar han.
EXTERN LÄNK: Läs mer på www.fleet-support.se